När kan man få möjlighet att fortsätta avtjäna sitt straff med fotboja istället för fängelse?
När kan man få möjlighet att fortsätta betjäna sitt straff med fotboja i stället för fängelse? Jag har hört att man kan få det om man har arbete och bostad. Alltså om man dömts till 1,5 års fängelse när kan man få möjlighet att komma ut och jobba med fotboja i stället för att sitt inne mer? Från en öppen anstalt.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som du skriver i frågan finns det möjlighet för en dömd att avtjäna ett fängelsestraff med fotboja. Detta gäller dock endast om man avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än 6 månader. Alltså kan inte den som dömts till 1,5 års fängelse avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja (1 § Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). För att få möjlighet att använda fotboja krävs det att man har någon form av sysselsättning (arbete eller utbildning) och att man har en godkänd bostad. Du kan läsa mer om vilka regler som gäller vid fotboja om du klickar här.
Dock finns det möjlighet att friges villkorligt om man har dömts till 1,5 års fängelsestraff, och ibland kan denna villkorliga frigivning förenas med elektroniskt övervakning (alltså fotboja).
Vad innebär villkorlig frigivning?
När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Detta brukar kallas för villkorlig frigivning och innebär helt enkelt att den dömde friges villkorligt från anstalten innan strafftidens slut. Den dömde har en prövotid som ska motsvara den tiden som återstår av straffet (dock har man alltid minst ett år prövotid) (26 kap. 6 § brottsbalken [BrB]). Det uppställs krav på att den frigivne under prövotiden ska vara skötsam och försöka försörja sig och betala skadestånd som har dömts ut på grund av brottet. Den frigivne har dessutom en skyldighet att inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse. (26 kap. 11 § BrB).
Om den frigivne begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt kan Kriminalvården utfärda en varning. Om den frigivne överträder regler för den villkorliga frigivningen på ett allvarligt sätt får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. Det innebär att den dömde förlorar sin rätt till villkorlig frigivning under en viss tid och måste avtjäna ytterligare en del av straffet i fängelse (max 90 dagar åt gången dock). (26 kap. 19 § BrB)
Övervakning och särskilda föreskrifter under villkorlig frigivning
Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning om det behövs för att minska risken att hen begår nya brott eller behövs för att underlätta den frigivnas återanpassning i samhället (26 kap. 12 § BrB). Kriminalvården får uppställa krav på den frigivne under övervakningsperioden, exempelvis kan man vara skyldig att underrätta övervakaren om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden. Kriminalvården kan också utfärda särskilda föreskrifter som den övervakade måste följa enligt 26 kap. 16 § BrB (klicka på länken och scrolla ner till 26 kap. 16 § för att se en uppräkning av vilka föreskrifter som får utfärdas). Om det är särskilt angeläget för att minska risken att den övervakade begår nya brott får kriminalvården besluta om elektroniskt övervakning för att kontrollera att en föreskrift enligt 26 kap. 16 § följs.
Undantag från villkorlig frigivning
Villkorlig frigivning ska skjutas upp eller inte ske alls om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara ett den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de regler och villkor som gäller för verkställigheten (ex ordningsregler som finns på anstalten eller att man begår ett brott). Mindre allvarliga överträdelser borde inte föranleda att den villkorliga frigivningen skjuts upp (26 kap. 6 a § BrB).
Om straffet är kortare än en månad, eller om man har dömts till fängelses i kombination med skyddstillsyn, eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter, så har man inte rätt till villkorlig frigivning (26 kap. 6 § BrB).
Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister.
Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.
Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.
Med vänliga hälsningar,
