När får ett särkullbarn rätt till sitt arv och vad händer om en dödsbodelägare inte blivit kallad till bouppteckning?

2018-10-16 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej Min sambos mamma dog för 4 år sedan. Hon va få omgift. Min sambo väntade med sitt arv då han var särkullbarn. Mammans make hade 3 barn sedan tidigare. Och maken o mamman hade en gemensam dotter. När nu maken dog så hade han skrivit på en papperslapp att den gemensamma dottern skulle få huset. Huset är egentligen det enda i värde i dödsboet. Huset är värt ca 4000 000. Tax värde 1200 000. Och lån på 1300 000. Bodelningen har till slut blivit klar efter 6 månader. Dock utan att min sambo blev kallad. Den gemensamma dottern har nu anlitat en advokat för arvsskifte. Denna vill att min sambo ska ge honom fullmakt. Är detta verkligen rätt? I samtal med advokaten handlar det om att dottern vill ha huset. Priset på de kan bli allt mellan 1 kr o flera miljoner svarade advokaten oss. Känns som dottern som anlitar advokaterna både till arvsskifte o bodelningen får advokaterna att gå efter hennes bästa. Hur ska vi göra tycker ni? Känns som de försöker utelämna min sambo i allt.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till lawline!

Din fråga handlar om arv och testamente. Jag ska försöka redogöra vad som gäller för din sambo och vad hen har för handlingsmöjligheter i denna situation.

Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).

När får ett särkullbarn sitt arv?

Ett särkullbarn är ett barn från ett tidigare äktenskap eller ett tidigare förhållande. Arvingar i rakt nedstigande led, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. kallas bröstarvingar. Ett särkullbarn är alltså bröstarvinge till sina föräldrar men inte arvinge till en förälders make i ett nytt äktenskap. Huvudregeln är att en efterlevande make ärver sin bortgångne make (3 kap 1 § ÄB). Gemensamma barn får i sin tur vänta på att få sin arvslott tills den efterlevande maken avlidit (3 kap 2 § ÄB). Denna konstruktion kallas efterarv. Ett undantag från efterlevande makes rätt till hela arvet förekommer när det finns särkullbarn. Ett särkullbarn har nämligen rätt till hela sin del av arvet redan innan den efterlevande maken (3 kap 1 § första stycker ÄB). Det jag nu har förklarat innebär att din sambo hade rätt att få sin del av arvet direkt när hens mamma gick bort. Det finns dock en möjlighet att vänta med att få arvet genom att avstå det till förmån för den efterlevande maken. När denne avlidit får särkullbarnet i stället en del i efterlevande makens dödsbo (3 kap 9 § ÄB). Jag antar att det är ett sådant avstående som din sambo har gjort. Om det är fallet så har din sambo rätt till efterarv. Jag ska förklara nedan hur det beräknas.

Vad händer om en bröstarvinge inte blivit kallad till bouppteckning?

Jag antar att det är en bodelning med syfte att realisera efterarvet som din sambo inte blivit kallad till. En sådan ska bli gjord när ingen bodelning gjordes när den första maken gick bort. Efterarvets storlek bestäms nämligen genom denna speciella typ av delning. Vanligtvis görs den i samband med bouppteckningen. Därför ska jag behandla vad som gäller om en bröstarvinge inte blir kallad till bouppteckning.

Särkullbarn som avstår arvet till förmån för efterlevande make träder som sagt in som dödsbodelägare efter makens bortgång (3 kap 9 § ÄB). Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckning i god tid (20 kap. 2 § ÄB). Om någon av delägarna avböjt att vara med vid uppteckningen ska ett bevis om att denne blivit kallad bifogas (20 kap 3 § ÄB). Om inte alla dödsbodelägare blivit kallade kan skatteverket inte göra någon registrering av bouppteckningen. Vid vite kan då skatteverket kräva att felet åtgärdas (20 kap. 9 § ÄB). Det går att kalla till en tilläggsbouppteckning där alla delägare närvarar för att rätta till felet (20 kap. 10 § ÄB). En registrering av bouppteckningen fungerar som en legitimationshandling. Eftersom din sambo inte fått någon kallelse så kan bouppteckningen inte bli den legitimationshandling som ger dödsbodelägarna rätt att få ut sin del av arvet.

Trots det jag nu förklarat så kommer jag nedan att gå igenom vad som gäller för rätt till efterarv och försöka reda ut hur papperslappen påverkar situationen.

Vad gäller i fråga om efterarvet?

Det framkommer inte i din fråga vem som ägde huset innan makarnas bortgång. Det framgår dock att huset i stort sett är det enda av värde i dödsboet. Därför kommer jag utgå från att huset är enda tillgången som blir aktuellt för efterarv när jag ger ett exempel nedan.

Genom en bouppteckning utreds vem av makarna som ägde vad och även vad som ingår i din sambos efterarv respektive arvet till gemensamma dottern och pappans tre andra barn. Din sambo och den gemensamma dottern ärver den del av den efterlevande makens egendomsmassa som han innehade med fri förfoganderätt efter den avlidne maken (3 kap. 2 § första stycket). Fri förfoganderätt är en konstruktion som innebär att efterlevande maken får göra i stort sett vad den vill med arvet, dock inte förfoga över det genom ett testamente. Arvet ska fördelas med lika delar till varje gren i arvsordningen. Eftersom mammans arvingar är din sambo och den gemensamma dottern delar de alltså på efterarvet. Om vi till exempel säger att mamman ägde halva huset, får de alltså ¼ var. Om vi säger att pappan ägde den andra halvan av huset har den gemensamma dottern också rätt till arv i den delen, tillsammans med hans tre andra barn. Då får hon alltså rätt till ytterligare ⅛ av huset. Din sambo är däremot inte arvinge till mammans nye make. Enligt mitt exempel kommer alltså arvet att fördelas på detta sätt:

Din sambo ärver ¼ av huset genom efterarv efter sin mamma.Den gemensamma dottern ärver ¼ av huset genom efterarv efter sin mamma och ⅛ efter sin pappa. Pappans barn (1) ärver ⅛ av huset efter sin pappa.Pappans barn (2) ärver ⅛ av huset efter sin pappa.Pappans barn (3) ärver ⅛ av huset efter sin pappa.

Detta är den ordning som står i lagen. Den kan sättas ur spel genom ett testamente.

Vad gäller i fråga om papperslappen?

Från din beskrivning av papperslappen framgår inte om den uppfyller kraven för ett testamente. Ett testamente ska vara skriftligt och underskrivet av två vittnen för att vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Annars ger den den ett uttryck för pappans vilja, men är inte juridiskt bindande. Du nämner även att huset i stort sett är det enda av värde i dödsboet. Det betyder att det hur som helst inte är möjligt att testamentera bort hela huset till ett av barnen. Alla barn har nämligen rätt till åtminstone sin laglott, som är hälften av det man skulle ha haft rätt till enligt lagen (7 kap 1 § ÄB). Laglotten avser t.ex 1/16 av huset för pappans barn om vi går efter exempel ovan, och ⅛ i din sambos fall. Reglerna om laglotten är en garanti för att bröstarvingar inte ska bli helt utan arv. Det är dock viktigt att en dödsbodelägare som riskerar att bli utan sin laglott på grund av att en förälder testamenterat hela arvet till ett av barnen tar vara på sin rätt genom att påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB). Detta ska göras inom sex månader från då den berörda dödsbodelägaren blev delgiven testamentet (7 kap 3 § tredje stycket ÄB). Annars förlorar hen sin rätt att få ut laglotten. Det räcker att din sambo klargör för testamenttagaren att hen vill ha sin laglott.

Sammanfattning och handlingsalternativ:

Det framkommer att den gemensamma dottern är intresserad av huset. Precis som jag förklarade strax ovan så har den gemensamma dottern inte rätt till hela huset ens om papperslappen är ett giltigt testamente. Uppmärksamma att din sambo och de andra dödsbodelägarna (i det fall det handlar om ett giltigt testamente) måste ta vara på sin rätt till laglott genom att påkalla jämkning av testamentet.

Jag har inte all information angående situationen du beskrivit, men det verkar stå mycket på spel. Jag rekommenderar därför att du eller din sambo kontaktar en jurist som kan hjälpa till att ta vara på den rätt som tillkommer din sambo. På lawline finns erfarna jurister och det går bra att boka en tid här.

Hoppas du fick svar på din fråga

Med vänliga hälsningar

Elin Lindgren
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (839)
2018-11-18 Har ett särkullbarns barn och barnbarn arvsrätt?
2018-11-18 Vilka rättigheter har särkullbarn arvsrättsligt?
2018-11-16 Måste jag som särkullbarn begära min arvslott?
2018-11-13 Hur påverkar låneskyddet särkullsbarnens och den gemensamma dotterns arvsrätt?

Alla besvarade frågor (61964)