När beräknas särkullbarnets laglott?
Angående arv särkullbarn
Min mammas man har gått bort och han efterlämnar sig två barn. De har ju rätt till sin laglott. Beräknas denna endast på de tillgångar som finns då deras far gått bort? Om de väljer att avstå sin laglott (mamma får sitta i orubbat bo) - hur beräknas då den då mamma går bort? Beräknas den på tillgångar vid tillfället då deras far gick bort? Eller beräknas den på de tillgångar som finns då även min mamma går bort? Mamma har efter sin makes död fortsatta inkomster, överskott av kapital mm. Ska detta räknas in i särkullbarnens laglott då mamma går bort?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som vad som händer med arvet när särkullbarn avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och om detta görs, hur arvet ska beräknas när även den efterlevande maken sedan avlider.
Observera att med laglott menas hälften av den totala arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (hädanefter ÄB). Särkullbarnen har alltså rätt till åtminstone hälften av det som deras far efterlämnar. Sannolikt har de rätt till allt som deras far efterlämnar eftersom de är hans bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Laglott blir aktuellt i det fall fadern testamenterat bort sin egendom.
Att avstå sitt arv till förmån för efterlevande maken
När särkullbarnens far avlider ska deras arv beräknas. Detta efter att en bodelning mellan din mamma och den avlidne görs. Arvet kan enklast delas upp genom ett exempel:
När bodelningen är klar har din mamma och den avlidna maken 500 000 kronor vardera. Makens 500 000 ska ärvas av hans två barn. Detta såvida det inte finns ett testamente. I det fall han har testamenterat bort så mycket som han lagligen kan ska 250 000 ärvas av hans barn (250 000 utgör deras sammanlagda laglott). För enkelhetens skull utgår jag från att de har rätt till hela arvet om 500 000.
Särkullbarnen kan avstå från deras 500 000 till förmån för din mamma (3 kap. 9 § ÄB). Vad som händer då är att särkullbarnen har efterarvsrätt, vilket innebär att de kommer att ärva sin fader efter att din mamma avlider. Frågan som du uppstår är hur mycket de ska ärva.
I exemplet avstår särkullbarnen från sitt arv med 500 000 kronor. Din mamma har då sammanlagt fått erhålla 1 000 000. Således har de bidragit med ½ (alltså 50 %) av din mammas förmögenhet. Särkullbarnen har därför enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB rätt till en kvot motsvarande hälften av din mammas kvarlåtenskap när hon sedan avlider.
Viktigt att veta är att de 500 000 som särkullbarnen avstår ärver din mamma med fri förfoganderätt. Det innebär att hon får använda pengarna i princip hur som helst, dvs hon får slösa bort dem eller spara dem. Däremot får hon inte testamentera bort dem. Det får hon bara göra med sina egna 500 000 kronor.
Skulle din mamma äga 2 000 000 när hon avlider har särkullbarnen alltså rätt till hälften. Detta gäller dock bara om värdeökningen beror på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete (3 kap. 2 och 4 § ÄB). Alltså ska inte värdeökning som beror på exempelvis aktiesparande ingå i särkullbarnens efterarv. Har din mamma 300 000 kvar när hon avlider har de alltså rätt till 150 000.
Sammanfattning
Arvet (och laglotten) beräknas alltså först direkt efter att maken avlidit (dock efter att bodelning mellan makarna gjorts). Skulle särkullbarnen avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken kommer en efterarvskvot att räknas ut. Särkullbarnen har rätt att ärva så mycket som motsvarar deras kvot av den efterlevande maken, när denne avlider. Således görs en ny beräkning när den efterlevande avlider. Konsekvensen av att som särkullbarn avstå sitt arv till förmån för efterlevande maken är att man riskerar att bli totalt arvlös i det fall den efterlevande inte har några kvarlåtenskapen när denne avlider. Man kan förvisso också ärva mer än vad man hade gjort om man inte avstått sitt arv.
Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!
Med vänliga hälsningar,
