När båda makarna har särkullbarn, kan man garantera att den efterlevande maken får behålla bostaden?
Vi har en bostadsrätt värd 400000kr , vi är gift , vi har 2 särkullbar vardera och 1 gemensamt, om någon av oss dör , hur mycket måste vi då lösa ut särkullbarnen med , det finns nån basbelopp regel vad innebär det ? Finns det något vi kan göra för att slippa tänka tanken på att ev sälja bostadsrätten för att särkullbarnen ska få ut sitt arv .
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till lawline med er fråga!
Er fråga är arvsrättsligt och vi får därför vända oss till ärvdabalken för svar. När den första maken dör har den andra maken arvsrätt (3 kap 1 § ärvdabalken). Den efterlevande maken ärver före gemensamma barn och alla andra släktingar så länge det inte finns ett testamente som säger annat. Det finns dock ett undantag och det är just särkullbarn. Särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt och det finns inget som den efterlevande maken då kan göra för att hindra detta. Det finns dock några alternativ som kan lindra effekten av arvet för den efterlevande maken.
Särkullbarnen kan avstå sitt arv
När den första maken dör har dennes särkullbarn möjligheten att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap 9 § ärvdabalken). De har sedan rätt att få ut ett s.k. efterarv efter sin förälder när den efterlevande maken sedan dör (3 kap 2 § ärvdabalken). Ni kan dock inte göra något för att kunna garantera att era särkullbarn gör detta utan det är ett val som de gör när dödsfallet har inträffat.
Storleken på avet beror på hur mycket egendom som blir kvar efter den avlidne
Särkullbarnen har alltså rätt att få ut sitt arv direkt. Hur mycket de har rätt att få ut i arv beror i första hand på hur mycket egendom den avlidna ägde. I och med att ni är gifta kommer det först att göras en bodelning då någon avlider (9 kap 1 § äktenskapsbalken). Ofta innebär detta att hälften av all egendom som ni äger tillfaller vardera make, men andelen kan även vara större eller mindre beroende på omständigheterna. Jag vet ju inte exakt hur stor er egendomsmassa är, men vi kan använda värdet av er bostadsrätt för ett exempel:
Bostadsrätten är värd 400 000. Om bodelningen leder till att ni får hälften var är egendomen efter den avlidne 200 000. Den avlidne har tre barn, s.k. bröstarvingar. Dessa ska få lika mycket i arv (2 kap 1 § ärvdabalken).
200 000/3 = Ca 66 666 kr per barn.
Ett av barnen är gemensamt. Detta innebär att den efterlevande maken ärver dennes andel (3 kap 1 § ärvdabalken). Det gemensamma barnet får istället s.k. efterarvsrätt.
Särkullbarnen har alltså rätt att få ut 66 666 vardera (sammanlagt 133 332) medan den efterlevande maken får det gemensamma barnets arv på 66 666 samt behåller förstås den egendom som är hens genom bodelning. Sammanlagt 266 666.
Genom testamente kan arvslotten minskas till laglotten
Enligt ärvdabalkens regler ärver barnen allt och de ska få lika mycket (2 kap 1 § ärvdabalken). Den andel som barnen har rätt till kallas för arvslotten. I och med att ni har tre barn vardera har era barn efter er en arvslott som motsvarar en tredje del av vad ni äger när ni dör. Det är dock möjligt att i viss mån ändra ärvdabalkens regler. Genom ett testamente kan man sätta reglerna lite ur balans. Det är möjligt att se till att era barn ärver mindre än arvslotten. Era barn har dock alltid rätt att få ut något som kallas laglotten (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är hälften av arvslotten vilket i era fall innebär en sjättedel var till varje barn.
Om ni vill minska risken för att behöva sälja bostadsrätten kan ni därför upprätta ett testamente. Detta skulle t.ex. kunna vara utformat som så att era särkullbarn ska ärva laglotten vid dödsfallet och sedan ha rätt till efterarv när den efterlevande maken dör. Detta skulle innebära att de får hela sitt arv till slut. De får hälften när föräldern dör och får vänta på andra hälften tills den efterlevande maken dör. Vi kan se vad det innebär andelsmässigt genom att fortsätta på exemplet som vi använde tidigare:
Egendomen efter den avlidne är samma som tidigare: 200 000 kr (hälften av 400 000).
Den avlidne har tre barn, men dessa ska endast få ut sin laglott nu istället för arvslott. Detta innebär att de har rätt till 1/6 av egendomen var, ca 33 333 kr. Sammanlagt får särkullbarnen ut 66 666 medan den efterlevande maken får resterande 133 334 kr + sina egna 200 000. Sammanlagt 333 334 kr. Särkullbarnen har sedan rätt till resterande del av sitt arv när den efterlevande maken dör (3 kap 2 § ärvdabalken).
Detta innebär inte någon garanti att ni har möjlighet att behålla bostadsrätten, men det ökar chanserna att ni har annan egendom som täcker det arv som särkullbarnen har rätt att få ut.
Basbeloppsregeln är till för att skydda den efterlevande maken
Ni frågade också vad basbeloppsregeln innebär. Basbeloppsregeln är ett skydd för den efterlevande maken. Den innebär att oavsett om den avlidna maken endast hade särkullbarn eller har testamenterat bort all sin egendom har den efterlevande maken eventuellt rätt att ärva lite av den avlidna maken (3 kap 1 § ärvdabalken). Den efterlevande maken har alltid rätt att åtminstone ha egendom till ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet i år är 45 500 kr. Den efterlevande maken har därmed rätt till egendom som är värd åtminstone 182 000 kr. Till egendomen räknas också in den egendom som maken själv äger, vilket innebär i vårt exempel att den efterlevande maken inte hade haft någon rätt till mer egendom.
Jag hoppas ni känner att ni fått svar på er fråga. Annars är ni varmt välkomna att skriva igen!
Med vänliga hälsningar
