När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?
Är det tillåtet att vidta stridsåtgärder eller inte ? Det är så krångligt i lagen. Det råder fredsplikt om man är bunden av kollektivavtal men kan man ändå vidta stridsåtgärder? Vad är tillåtet och otillåtet stridsåtgärd? Vad är sympatiåtgärd? Vilka paragrafer enligt lag gäller här? Vad händer om man är med i en stridsåtgärd trots att man har fredsplikt? Vad händer om man är med oavsett? Vad betyder lex Britannia och lex Laval?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Regler om fredsplikt och stridsåtgärder finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det är den lagen jag kommer utgå ifrån samt har använt dina olika frågor för rubriceringar nedan.
När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?
Rätten för arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden fastslås i 2 kap. 14§ regeringsformen. Den rätten kan inskränkas av andra lagar eller avtal (ex. fredsplikt i kollektivavtal).
Som du skriver så är arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal också bundna av en fredsplikt. Enligt 41 § MBL innebär fredsplikten att de inte får vidta arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan jämförlig stridsåtgärd, OM strider mot bestämmelse om fredsplikten eller är en åtgärd som har till syfte att utöva påtryckning i tvist gällande kollektivavtal, få till ändring i avtal, genomföra bestämmelse som endast ska gälla efter avtalets utgång eller stödja någon annan part som ej har tillstånd att utföra stridsåtgärder. Dessa åtgärder är således otillåtna.
Det finns tillåtna stridsåtgärder exempelvis indrivningsblockad (41§ 3 st MBL). En sådan är när en arbetstagare deltar i blockad som har bestämts av en arbetstagarorganisation på ett behörigt sätt och som har till syfte att utverka betalning för arbete som är redan utfört eller annan fodran.
Fler otillåtna stridsåtgärder finns i 41 a § MBL som säger att en arbetsgivare inte får lov att hålla inne lön eller annan ersättning, inte ens med anledning av att arbetstagarna deltar i strejk eller annan egen stridsåtgärd. En arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation får inte heller medverka vid en olovlig stridsåtgärd (42§ MBL).
Vad är sympatiåtgärder?
Sympatiåtgärder är när arbetstagare eller arbetsgivare vidtar stridsåtgärder i syfte att stödja någon annan. Enligt 41 § 4p MBL är detta inte tillåtet när den man vill stödja själv utför otillåtna stridsåtgärder. Motsatsvis är det tillåtet att stödja någon som har vidtagit en tillåten stridsåtgärd.
Vad händer om man deltar i stridsåtgärd trots att det råder fredsplikt?
Den som har blivit utsatt för en otillåten stridsåtgärd kan väcka talan om skadestånd i Arbetsdomstolen (54 § MBL). Enligt 59 § MBL kan en enskild arbetstagare eller arbetsgivare ej bli ansvarig att betala skadestånd om den endast deltagit i en otillåten stridsåtgärd som en organisation har föranlett.
Vad innebär Lex Britannia och Lex Laval?
Lex Britannia är en princip som kortfattat innebär att svenska fackföreningar har rätt att kräva att utländska företag som är verksamma i Sverige ska ingå svenska kollektivavtal. Samt att om de redan har egna kollektivavtal som inte överensstämmer med de svenska villkoren så ska de svenska villkoren gå före.
Lite mer än 10 år senare kom Laval-målet där det fastslogs att Lex Britannia utgjorde en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster inom EU samt var diskriminerande mot utländska företag. Stridsåtgärder i enlighet med Britannia-principen skulle därför anses otillåtna inom EES-området. Ett undantag är att fackförening får lov att kräva att utländska företag tillämpar vissa minimivillkor som finns i svenska utstationeringsdirektivet. Det gäller bl.a. villkor gällande längsta arbetstider, minimilön, och kortaste vilotider.
Jag hoppas att det gav svar på dina frågor. Annars är du välkommen att återkomma!
Med vänliga hälsningar,
