Möjligheten för strafföreläggande vid grovt narkotikabrott
Min sambo blev häktad för grovt narkotikabrott för en månad sedan och han väntar nu på att åtal ska väckas.
Han är inte ungdom och han är straffad sedan tidigare - Både i form av vård, skyddstillsyn och fängelse (1 gång under 1 månad).
Han har erkänt sig vara i ett missbruk och önskar vård för att kunna ta sig ur det.
Han jobbar och planerar studier, har egen bostad, ett bra nätverk och i höst ska han bli pappa.
Hur kommer domstolen att ställa in sig till dessa aspekter?
Hur ser straffet ut? Jag är medveten om att straffskalan för grovt narkotikabrott är minst 2 år och högst 7 år i fängelse, men visst kommer fängelse i sista hand? Vad kan man göra för att öka chanserna till vård? För hans del är vård det enda som kommer att hjälpa honom ur sitt missbruk.
Tack för svar!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Precis som du säger så finns det i Sverige en presumtion mot fängelse, och man försöker så långt det är mögligt att undvika fängelse.
Andra påföljder som kan bli tillämpliga istället är villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till särskild vård (se Brottsbalken 27-31 kap).
När domstolen ska döma vilken påföljd som ska bli aktuell och hur långt straffet ska vara, så gör de en helhetsbedömning och väger in flera olika försvårande och förmildrande omständigheter. Exempel på försvårande och förmildrande omständigheter återfinns i brottsbalken 29 kapitel)
Att någon har begått brott tidigare utgör en omständighet som kan föranleda att straffet blir högre (se 29 kap. 4 § brottsbalken). Narkotikabrott är även ett artbrott, vilket även talar för att fängelse skulle kunna bli tillämpligt.
Domstolen måste dock även ta hänsyn till förmildrande omständigheter, såsom den dömdes personliga situation – exempel om någon som är särskilt beroende av närhet till den tilltalade skulle drabbas till följd av fängelsedom, tillexempel ett barn som den tilltalade är ensam vårdnadshavare för. Domstolen är dock väldigt restriktiva med denna bedömningen, och det är inte tillräckligt att en tilltalad har gemensam vårdan om ett barn för att strafflindring ska komma i fråga enligt bestämmelsen. (se 29 kap. 5 § punkt 9 Brottsbalken)
Enligt 30 kap. 9§ Brottsbalken finns det dock en möjlighet för domstolen att välja kontraktsvård (alltså möjlighet att genomgå behandling) istället för fängelse ifall det visar sig att brottet har begåtts på grund av missbruk av beroendeframkallande medel eller på grund av något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsentlig grad, och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling. (30 kap. 9 § punkt 3 Brottsbalken).
Det ska dock noteras att om brottet föranleder fängelse i två år eller mer bör kontraktsvård normalt inte komma ifråga. I undantagsfall kan det dock vara motiverat att döma kontraktsvård även om brottet föranleder fängelse i mer än två år. Exempelvis så har Högsta domstolen kommit fram till att ifall behandlingsplanen blir lång (se NJA 1988 s. 413, där behandlingsplanen blev 12-16 månader, samt eftervård under 6 månader) finns det i undantagsfall möjlighet till kontraktsvård även om det rör sig om grovt narkotikabrott.
I din sambos fall blir det kanske svårt att dömas till vård istället för fängelse eftersom det rör sig om grovt narkotikabrott som har en hög straffskala, och det endast undantagsvis är motiverat att dömas till kontraktsvård om straffet uppgår till fängelse i över två år.
Exakt vad domstolen kommer att komma fram till i ert fall är svårt för mig att svara på, då domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall, men jag hoppas att du fått ett någorlunda svar på din fråga. Ifall du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på lawline eller att boka en tid med en av våra jurister här.
Mvh,
