Minska särkullbarnets arv
Finns det någon väg eller möjlighet att ett särkullebarn endast kan ärva 25% av barnets förälder? Vi är sambo och äger hälften var av vårt hus. Har hört att så är fallet. Endast pappan har särkullebarn. I övrigt barnlösa.
Kan det bli någon skillnad om vi gifter oss. Vi har skrivit testamente, och vet att om min dotter skriver på ett papper att hon väntar tills båda parter är borta, kan hon få mer att ärva, men kan ovanstående inträffa på något sätt.
Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Rätten till arv regleras i Ärvdabalken (ÄB), vilken du kan finna här. Jag börjar med att kortfattat redogöra för vad de grundläggande rättigheterna till arv säger.
När en person avlider ska kvarlåtenskapen efter denne fördelas lika mellan dennes bröstarvingar, se 2:1 ÄB. Bröstarvingar är avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn blir bröstarvinge i sin förälders ställe om föräldern dött.
Bröstarvingarna tillhör den första arvsklassen och ska i första hand ärva den avlidne om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Bröstarvingarna ärver då sin respektive arvslott. Arvslott är den del av arvet som en bröstarvinge har rätt till efter den bortgångne. Hur stor arvslotten är beror på hur många bröstarvingar som finns. Om det finns exempelvis två barn så är arvslotten för vardera barn 1/2 av hela kvarlåtenskapen. Denna arvslott går att begränsa genom ett testamente. Testamentet kan säga att delar av kvarlåtenskapen istället ska gå till någon annan än bröstarvingarna. Bröstarvingarna har dock alltid rätt till en viss del av arvet oavsett testamente och denna del kallas laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, se 7:1 ÄB. Med andra ord har bröstarvingen alltid rätt till hälften av den del som hade tillfallit hen enligt lag trots testamente. Om ett testamente har upprättats som strider emot denna rätt, kan bröstarvingen jämka testamentet och på så vis fortfarande få ut sin laglott, se 7:3 ÄB.
Om den avlidne var gift går hela kvarlåtenskapen till den efterlevande maken, se 3:1 ÄB. Bröstarvingarna har då istället rätt till efterarv, dvs de ärver från den första avlidna först efter att den efterlevande maken dött.
Särkullbarn har dock rätt att ta ut sin arvslott direkt trots att efterlevande make till den avlidne finns. Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att få ut arvet till förmån för den efterlevande maken enligt 3:1 ÄB och 3:9 ÄB.
Det finns en möjlighet för ett särkullbarn att även ha rätt till efterarv trots att hen valt att ta ut arvet direkt efter den avlidna föräldern. Så är fallet om den först avlidne maken är särkullbarnets förälder och har testamenterat vad som återstår av särkullbarnets arvslott (efter att särkullbarnet fått sin laglott) till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt.
Sammanfattningsvis går det att begränsa särkullbarnets arv genom testamente men i detta fall endast till 50% som lägst av kvarlåtenskapen efter föräldern eftersom att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av arvslotten.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
