Mina grannar har fått bygglov beviljade för i stort sett en identisk tillbyggnad som min egen bygglovsansökan avser, vilken jag nu har fått avslag på, vad gäller? Och hur ska begreppet "våning" tolkas?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
De författningar som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF).
Inledningsvis ska sägas att jag egentligen inte kan kommentera dina grannars respektive bygglovsärenden, i vart fall inte ingående, vilket du säkert förstår. Men spontant och så här vid en första anblick, dock utan att känna till några detaljer ska tilläggas, låter det naturligtvis märkligt att du har fått ett avslagsbeslut, i synnerhet om förutsättningarna i stort sett är identiska. Å andra sidan kan det ju förhålla sig på det viset att dina grannar faktiskt felaktigt har blivit beviljade bygglov, något som i och för sig inte hjälper dig. Vidare måste även framhållas att den här typen av ärenden inte alltid är helt enkla att utreda utan en genomförd syn, men den springande punkten, givet att detaljplanen inte medger mer än en våning, är hur just begreppet våning ska förstås utifrån den plan- och byggreglering som gäller på det här området. Och baserat på den information som finns tillgänglig i skrivande stund, dvs. baserat på din ärendebeskrivning, kan följande anföras.
I 9 kap. 30 § 1 st. 1 p. PBL sägs att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser A. överensstämmer med detaljplanen, eller B. avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag (dvs. PBL) eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen. Punkten B förutsätter också bl.a. att avvikelsen inte strider mot detaljplanen. Och i förevarande fall medger som sagt detaljplanen inte mer än en våning. Legaldefinitionen av begreppet våning återfinns precis som du redan själv har konstaterat i 1 kap. 4 § PBF vari anges, i bestämmelsens första stycke, att med våning avses i denna förordning (dvs. PBF) ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv. Vidare, i andra stycke i samma bestämmelse, uttalas att en vind ska anses vara en våning endast om 1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet och 2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.
Trots tidigare hos dina grannar beviljade bygglov och bevekelsegrunderna kopplade till dessa synes den tolkning som byggnadsnämnden har gjort i det här fallet ändå vara riktig. Lagtexten ger i och för sig ingen närmare vägledning om hur begreppet våning ska förstås eller vilka parametrar som särskilt ska beaktas vid prövningen, men genom en s.k. lexikalisk tolkning, dvs. en tolkning på grundval av ordalydelsen, i förhållande till förutsättningarna i ditt fall torde byggnadsnämndens beslut inte kunna föranleda någon egentlig kritik. Generellt gäller att det ska tas särskild hänsyn till den praktiska (faktiska) användbarheten av det aktuella utrymmet, vilket i klartext innebär att om konstruktionsförhållandena inte skulle rendera en reell möjlighet för sökanden (du) att inreda exempelvis ett godtagbart bostadsrum enligt gängse standard bör utrymmet, alltså loftet, inte heller betraktas som en våning. Ändamålet med loftet är för mig ovisst, men givet att en trappa ska anslutas dit torde utrymmet trots allt vara avsett för att nyttjas mer varaktigt, vilket gissningsvis och objektivt sett bör rymmas inom begreppets språkliga dräkt, alltså begreppet bostadsrum.
Mer allmänt kan sägas att planenligheten är en grundläggande förutsättning för bygglov inom detaljplanelagt område, se prop. 1985/86:1 s. 714 och prop. 2013/14:126 s. 177. Varje åtgärd som ska företas inom område med detaljplan, oavsett om det är fråga om en ny byggnad, tillbyggnad eller annan ändring, måste alltså (och alltid) prövas mot planbestämmelserna i den mån det finns sådana som reglerar den aktuella åtgärden, vilket är fallet här. Värt att nämna är också att det saknar betydelse om åtgärden vidtas över eller under markytan, se Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) avgörande MÖD 2014:24. En gällande plan har med andra ord ingripande rättsverkningar och ska tillämpas även om den skulle uppfattas som inaktuell eller till och med obsolet, se MÖD 2012:43 och MÖD 2017:13.
Samtidigt kvarstår naturligtvis det faktum att dina grannar har fått sina bygglovsansökningar beviljade. Precis som anfördes inledningsvis har jag dock svårt att närmare kommentera detta. Utan tillgång till varken ditt avslagsbeslut eller deras beviljade bygglov kan ingenting sägas med säkerhet (granskning av avtal, myndighetsbeslut och/eller andra dylika handlingar ingår i emellertid inte i byråns nättjänst). Att kommunen (byggnadsnämnden) hänvisar till att dina grannars bygglovspliktiga åtgärder överensstämmer med detaljplanen och därmed ligger i linje med stadgandet i 9 kap. 30 § PBL är egentligen ganska intetsägande. Intressant, men också helt avgörande, är ju på vilket sätt deras tillbyggnader överensstämmer med detaljplanen och framförallt varför loften härvid inte har bedömts utgöra våningar på det sätt avses i gällande plan- och byggförfattningar. Gissningsvis har dina grannars åtgärd ansetts motsvara endast mindre avvikelser, men helt säker kan jag som sagt och av uppenbara skäl inte vara.
Från praxis behöver även följande uppmärksammas, vilket kan ha viss bäring på ditt fall och förklara byggnadsnämndens agerande. MÖD har nämligen uttalat att bara för att en byggnad har ett planenligt utgångsläge föreligger ändå begränsningar i vilka åtgärder som därefter får vidtas. I ett nutida rättsfall (från 2021), i vilket lov i form av en höjning av en taknock för att skapa en vindsvåning nekades, konstaterades att det förelåg ett s.k. planenligt utgångsläge eftersom byggnadshöjden hade godtagits vid tidigare bygglovsprövning och att den befintliga byggnaden inte heller stred mot planens bestämmelser. Men domstolen fastslog samtidigt att enbart den omständigheten att en byggnadshöjd tidigare godtagits som en liten avvikelse inte per automatik innebar att man vid en senare bygglovsprövning helt kunde bortse från detaljplanens bestämmelser om byggnadshöjd om åtgärden ledde till att byggnadsvolymen ändras genom en tillbyggnad, se avgörandet P 1867-20. Domen är något krånglig att förstå, men den vittnar om att skönsmässiga bedömningar till följd av små skillnader stundtals kan leda till avslag. Slutligen i den här delen kan också nämnas att en kommun vid ett felaktigt beviljat bygglov i kommersiella sammanhang har blivit skadeståndsskyldig gentemot tredje man, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2002 s. 94.
Ditt ärende kan behöva kan behöva granskas genom en mer djuplodad rättsutredning än vad som erbjuds inom ramen för vår expresstjänst med tillhörande studium av samtliga för ärendet relevanta handlingar. Men det korta svaret på din huvudsakliga fråga och mot bakgrund av den information som finns tillgänglig i nuläget blir min bedömning att du, återigen gissningsvis, torde få svårt att vinna framgång med ett överklagande. Men jag kan givetvis ha fel. Juridik är dessvärre ingen exakt vetenskap. Slutligen vill jag bara i all välmening påpeka att länsrätterna, vilka numera heter förvaltningsrätter, inte är första fullföljdsinstans. Det är faktiskt inte en domstol som agerar första instans vid ett överklagande av den här ärendetypen. Det är länsstyrelsen, se 13 kap. 3 § PBL. Därefter kan frågan hänskjutas till en mark- och miljödomstol för att sedan slutligen hamna i Svea hovrätt i Stockholm, vilken också utgör MÖD, se 1 kap. 1 § 3 st. lagen om mark- och miljödomstolar.
Ett annat alternativt skulle kunna vara, eventuellt med vår hjälp och efter en granskning av allt material och med nya inlagor, att börja om i byggnadsnämnden, alltså att initiera processen på nytt i första instans (och detta trots att överklagandetiden gällande ditt eget avslagsbeslut eventuellt har löpt). Det bör nämligen vara fullt möjlighet eftersom den här typen av betungande förvaltningsbeslut inte vinner s.k. negativ rättskraft. Huvudregeln på processrättens område är annars att samma sak egentligen inte kan prövas två gånger, dvs. inom ramen för en ny process, eller annorlunda uttryckt: Rättskraften (eller en rättskraftigt avgjord fråga), vilken inte ska blandas ihop med laga kraft, alltså när en dom eller ett beslut inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel, utgör med andra ord processhinder. Det innebär att en talan avseende något som har fått rättskraft, och närmare bestämt negativ rättskraft, ska avvisas av domstolen, dvs. inte tas upp till prövning i sak. I de här sammanhangen brukar det latinska begreppet res judicata (”saken är avgjord”) användas just för att beteckna domens verkan som processhinder, jfr 34 kap. 1 § rättegångsbalken. Men i det är fallet, liksom i många andra fall beträffande betungande förvaltningsbeslut för den enskilde, gäller inte detta.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i en eventuell kommande framtida process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
