Min mor (efterlevande) har givit bort den egendom hon ärvde med förtur av min far, vad kan jag göra?

2018-10-16 i Efterarv
FRÅGA
Hej,Jag har en fundering gällande ett testamente som är juridiskt korrekt men mycket orättvist enligt mig. Min ambition är att eliminera testamentets effekt baserat på tidigare gåvor.BakgrundVår pappa gick bort för 10 år sedan. Hans bouppteckning blev felaktig eftersom deras lägenhet samt andra gemensamma tillgångar inte angivits. Lägenheten såldes 2 år senare av mamma som tyvärr gick bort i somras. Kan vi då anse att fadersarvet utgör 50% av den totala kvarlåtenskapen efter mammas bortgång?Efter att pappa gick bort har min mor fördelat en stor del av arvet som gåvor. Av gåvorna tillföll 30% min familj och resterande 70% till min bors familj. År 2016 skrev min mor ett testamente där hon valde att fördela kvarlåtenskapen enligt följande. Min bror och jag fick dela på 50% och min brors 3 barn fick dela på resterande 50%. Juridiskt korrekt men enligt mig så hemskt orättvist oss familjer emellan där min familj får 25% och min brors 75%.Inför arvsfördelningenMin förhoppning var att mamma skulle fördelade kvarlåtenskapen baserat efter de gåvor hon redan givit men tyvärr fick jag ytterligare en kalldusch. Bröstarvingarnas tidigare gåvor ska enligt uppgift räknas till kvarlåtenskapen men inte barnbarnens. Ifall hennes gåvor enbart ska belasta hennes del av kvarlåtenskapen har hon i sådana fall givit bort mer än vad hon haft rätt till? Kan jag då åberopa att det som finns kvar ska gå till fadersarvet samt att det justeras rättvist baserat på tidigare gåvor?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Under bouppteckningen ska den avlidnas tillgångar och skulder tas upp till det värde de innehade vid bortgången (20 kap. 4 § ärvdabalk (1958:637) (ÄB). Lägenheten och övriga tillgångar skulle alltså tas upp.

Klander

Eftersom bouppteckningen genomfördes felaktigt, såtillvida att all egendomen inte togs upp som skulle tas upp. I sådana fall kan bouppteckningen klandras i domstol (se 23 kap. 5 § ÄB, vari hänvisas till 17 kap. 8 § äktenskapsbalk (1987:230)). Görs inte klander gällande inom en månad efter delgivningen, går rätten förlorad. Eftersom bouppteckningen inte klandrades (så tycks vara fallet enligt frågeställningen), ska den anses vara gällande.

Beräkning av din fars egendom

Det är den kvotdel som den efterlevande maken fått genom arv som det ska hänvisas till i detta skede. I det fall kvarlåtenskapen efter den först avlidne var lika stor som det den efterlevande maken erhöll genom bodelningen, kan den efterlevande maken alltså anses ha ärvt 50 %. Den del som du hänvisar till som din fars "fadersarv", får sålunda beräknas utifrån kvoten hans kvarlåtenskap utgjorde genom bodelningen.

Förtur, förfoganderätt och efterarv

Ni är bröstarvingar till båda era föräldrar i ärvdabalkens mening och har således förtursrätt till arv från dem (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Denna förtursrätt är emellertid inte ovillkorlig. Make ärver nämligen före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB), vilket tycks varit fallet vid tiden för er fars bortgång.

I de fall en make ärver före gemensamma barn får inte maken förfoga över detta arv hur som helst. Bland annat får denne inte testamentera eller ge bort arvet (se nedan). Detta beror på att ni som bröstarvingar har rätt till ett uppskjutet arv efter er far (det så kallade efterarvet) vid tiden för er mors bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Om exempelvis 50 % av den totala gemensamma egendomen kommer från den avlidne maken så räknas fortsättningsvis 50 % av boet vara den del som ska gå vidare till efterarvingarna när sedermera bägge makarna gått bort. Det är alltså en andel av boet, inte en viss summa, som efterarvingarna väntar på.

Den gemensamma egendomen får alltså den efterlevande maken behålla, men den del av denna totala egendom som kommer från den avlidne maken är kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att fritt förfoga över andelen innebär i stort sätt att man får göra vad man vill med den egendomen. Man får konsumera, resa, spara osv. Såsom nämnts får man dock inte testamentera eller ge (gåva) bort egendomen så arvet minskar i väsentlig mån till nackdel för arvingarna (3 kap 3 § ÄB). Med väsentlig andel menas, att egendomens värde normalt måste ha minskat med i vart fall en fjärdedel (NJA 2013 s. 736). Bestämmelsen är tillämplig också när förskott enligt 6 kap. förekommit.

I detta skede ska det noteras, att föreligger det full äganderätt, så får efterlevande make även testamentera och ge bort (gåva) egendom. Det kan även finnas testamente från er far som reglerar med vilken förfoganderätt er mor skulle tilldelas hans kvarlåtenskap. Alternativt kan det finnas begränsningar i ett eventuellt testamente.

Min far har avlidit, kan min mor skänka bort hans del till andra?

I detta fall utgår jag ifrån att det förelegat fri förfoganderätt. Din mor har alltså fritt fått förfoga/göra vad hon vill med sin andel av tillgångarna. Beträffande den del som härrör från din far gäller dock, att hon inte fått minska denna andel till nackdel för er arvingar (3 kap 3 § ÄB). Talan kan i praktiken endast omfatta gåvor som getts under den efterlevande makens senaste levnadsår, eftersom frågan om vederlag aktualiseras först vid dennes bortgång, medan preskriptionstiden räknas från mottagandet av gåvan (NJA 1973 s. 66).

Slutsats

Den första bouppteckningen efter din far klandrades (att döma av frågeställningen) inte inom fyra veckor. Av denna anledning ska den anses gällande. Istället gäller följande.

Som svar på den första frågan får det anföras, att storleken av den del av din fars kvarlåtenskap från den första bodelningen, som din mor fick såsom arv, utgör den del i detta skede som du hänvisar till som "fadersarvet". Den del som du hänvisar till, får sålunda anses vara den kvot din fars kvarlåtenskap utgjorde av kvarlåtenskapen genom bodelningen.

Oavsett om er mor erhöll er fars kvarlåtenskap med fri eller full förfoganderätt, har hon fått spendera sin del som hon fick genom bodelningen. Erhöll hon egendomen som är från er far med fri förfoganderätt, har hon inte fått testamentera bort egendomen eller ge bort den såsom gåva. Detta har hon dock fått göra om hon erhållit egendomen med full äganderätt. I detta skede är det lämpligt att undersöka huruvida det finns testamente från er far till er mor, för att undersöka huruvida det är fråga om fri förfoganderätt, full äganderätt, eller han skrivit in inskränkningar avseende er mors förfoganderätt.

Följden av att er mor minskat egendomen hon fått av er far med väsentlig andel, är att ni har rätt till ersättning. Med väsentlig andel menas, att egendomens värde normalt måste ha minskat med i vart fall en fjärdedel (NJA 2013 s. 736). Kan inte ersättning utgå (förmodligen för att gåvomottagare förbrukat gåvan), ska gåvorna istället återgå. Dessa gåvor kan dock bara återgå om tiden som förlöpt från gåvans erhållande är kortare än fem år. Talan kan i praktiken endast omfatta gåvor som getts under den efterlevande makens senaste levnadsår, eftersom frågan om vederlag aktualiseras först vid dennes bortgång, medan preskriptionstiden räknas från mottagandet av gåvan (NJA 1973 s. 66).

Så, för att beräkna hur stor del er fars del i bodelningen var i arv till er mor, tar man i beaktande hans kvot från den första bodelningen. Denna kvot ska användas i detta skede, för att se till huruvida er mor olovligen avhänt sig delar av den egendomen i form av gåvor. I detta skede måste även beaktas huruvida er mor fått egendomen med fri förfoganderätt, full äganderätt, eller på annat sätt inskränkt ett eventuellt testamente. Egendomen måste också ha minskat med i vart fall en fjärdedel. I sådana fall kan ni begära ersättning, alternativt att gåvorna ska gå åter. Detta påverkas dock av hur lång tid som förflutit.

Jag kommer att ringa dig onsdag den 17:e oktober ca kl. 17.30. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Pontus Schenkel
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (525)
2018-11-17 Hur stor blir laglotten vid efterarv?
2018-11-15 Räknas pengagåvor som minskande av egendom?
2018-11-10 Fördelning av arv vid efterlevande makes bortgång
2018-11-08 Efterarv utgörs av en andel, och inte ett belopp, i den totala kvarlåtenskapen

Alla besvarade frågor (61970)