Min far minskar sin egendom genom att ge olika gåvor - var har jag för sydd för att få ut min laglott och mitt efterarv från min mor?
Min mor dog utan testamente och efterlämnade 3mkr. Far ärvde och har nu skrivit gåvobrev på sina fastigheter till andra än mig. Han har också lovat bort pengarna till andra och skrivit giltiga dokument (enligt honom själv). Allting sköter han via min bror. Dom berättar inget för mig. Jag undrar om Detta är juridiskt riktigt? Kommer jag att kunna besvära mig över detta efter fars bortgång? Eller kommer jag att bli helt lottlös?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!
Eftersom du är en av din fars bröstarvingar har du rätt till det som kallas laglott. Laglott är hälften av det som du skulle ärva om hela din fars kvarlåtenskap fördelas lika mellan dig, din bror och andra syskon (om det finns). Det finns lite skyddsregler i ärvdabalken (ÄB) som är till för att du inte ska kunna göras helt lottlös. Utifrån din fråga kan jag inte göra några säkra bedömningar, men jag förklarar hur de olika skyddsreglerna fungerar. Sist i svaret hittar du en enklare sammanfattning.
Testamenten som inskränker din rätt till laglotten kan jämkas
Om din far har upprättat ett testamente som skulle resultera i att du inte får din laglott vid fördelningen av hans kvarlåtenskap kan du klandra testamentet och begära att det jämkas (ÄB 7 kap. 3 §). Detta kan du göra när det i framtiden är dags att fördela kvarlåtenskapen. Vad din laglott är avgörs först och främst utifrån vad din far faktiskt äger när han går bort. Att han har mer egendom idag spelar på så sätt inte någon roll. Skulle han inte kvar någonting när han avlider finns det inte heller någon laglott som du kan få ut.
Det finns ett förstärkt laglottsskydd som blir aktuellt vid vissa typer av gåvor
Det förstärkta laglottsskyddet innebär att om din far ger bort egendom under omständigheter som gör att gåvans syfte är att likställa med ett testamente, så ska man lägga tillbaka gåvans värde till kvarlåtenskapen när det är dags att fördela arvet (ÄB 7 kap. 4 §). Alltså tar man värdet av gåvan och lägger till kvarlåtenskapen. Utifrån den summan räknar man ut din, din brors och eventuella andra syskons laglott. Skulle ni inte kunna få ut er laglott från det som finns kvar av kvarlåtenskapen ska den faktiska gåvan eller en motsvarande ersättning återföras till dödsboet.
Den här regeln blir aktuellt om en gåva ges under vissa omständigheter som liknar ett testamente. Vanligtvis rör det sig om att personen som ger gåvan är väldigt nära döden och då väljer att ge bort saker, eller att personen ger bort egendom med villkoret att personen får fortsätta använda egendomen. Ett exempel är om man ger bort ett hus till någon, men själv fortsätter att bo i huset resten av sitt liv. Jag kan inte säga något säkert i ditt fall, eftersom jag inte känner till de exakta omständigheterna kring gåvorna, men jag kan tänka mig att den här regeln kan bli aktuell i alla fall för vissa av gåvorna.
För att aktualisera den här regeln ska du, precis som med ett testamente, påkalla jämkning när det är dags att fördela kvarlåtenskapen efter din far.
Gåvor till bröstarvingar ska antas vara förskott på arv om inget annat anges
Du skriver inget om det, men jag tar ändå upp gåvor till bröstarvingar. Om din far har gett eller i framtiden kommer ge bort en gåva till din bror (eller om det finns något mer syskon) kommer det räknas som förskott på arv. Det betyder att din bror måste räkna av gåvans värde från sin arvslott när ni fördelar er fars kvarlåtenskap (ÄB 6 kap. 1 §). Skulle din bror till exempel få någonting som är värt 20 000 kr idag och ni räknar ut att han, när ni fördelar er fars kvarlåtenskap, ska få 50 000 kr kommer han bara få 30 000 kr.
Den här regeln gäller inte om det framgår vid gåvotillfället att din far vill att det inte ska ses som ett förskott på arv. Skulle din far till exempel skriva ett gåvobrev till din bror och däri tydligt ange att det inte är ett förskott på arv, så ska det inte göras någon avräkning i framtiden.
Din rätt till efterarv från din mor skyddas också
När din mor dog efterlämnade hon 3 000 000 kr. Din far ärvde dem som ett så kallat makesarv. Är man gift när man dör får nämligen ens make all ens kvarlåtenskap. Du, din bror och andra syskon om såna finns var ju din mammas bröstarvingar. Det betyder att ni har rätt till arvet efter er mor, trots att er far ärvde henne först. Detta kallas efterarv (ÄB 3 kap. 1 §).
Om din mor bara hade två barn, alltså dig och din bror, skulle hennes 3 000 000 kr delas mellan er. Ni hade då rätt till 1 500 000 kr var. Nu har ni rätt till en kvotdel som motsvarar hur stor andel 1 500 000 kr utgjorde av er fars sammanlagda egendom efter din mors död. Låt oss säga att det genomfördes en bodelning efter din mors död och att din far efter bodelningen fick egendom till ett värde av 1 000 000 kr. Han hade dessutom 1 000 000 kr som enskild egendom. Sen fick han er mors kvarlåtenskap om 3 000 000 kr. Din far hade då sammanlagt 5 000 000 kr. Er kvotdel är då 1 500 000/5 000 000 = 0,3 eller 1/3. Det betyder att du har rätt till din kvotdel som ett efterarv efter din mor när din far dör. Skulle exempelvis din far lämna 1 000 000 kr när han avlider, så har du rätt att få ut 300 000 kr som efterarv.
Din rätt till efterarv efter din mor går på ett sätt före din rätt till arvet från din far. Du får först och främst ut ditt efterarv. Det som din far har kvar när efterarvet har räknats bort är hans egentliga kvarlåtenskap. Det är i förhållande till den kvarlåtenskapen som reglerna om laglotten gäller.
Det finns en skyddsregel för efterarv också. Om din far genom gåva eller liknande handlingar utan hänsyn för din efterarvsrätt väsentligt minskar sin egendom, så ska ni som efterarvingar till er mor få kompensation för det (ÄB 3 kap. 3 §). Då lägger man värdet av gåvorna till kvarlåtenskapen efter din far och beräknar ert efterarv efter det. Man beräknar alltså efterarvet som om egendomen inte getts bort. Skulle det inte finnas tillräckligt mycket egendom kvar för att ni ska kunna få full kompensation kan du istället kräva att en gåva eller ersättning av motsvarande värde lämnas tillbaka. Då krävs det att den som tog emot gåvan inte var i god tro. Personen måste alltså har haft anledning att förstå att gåvan hotade din efterarvsrätt. För detta måste du väcka talan om att gåvan ska återföras senast 5 år efter att gåvan mottogs. Den tidsfristen räknas alltså inte utifrån när din far avlider.
Sammanfattning och råd
Det är lite oklart under vilka omständigheter din far har eller planerar att ge bort sin egendom och därför kan jag inte ge något exakt svar på vad du kan vänta dig i framtiden. Du har rätt till efterarvet från din mor och laglotten från din far och den rätten skyddas på olika sätt. Du nämner inte något om ett testamente, men skulle det komma fram att din far har testamenterat bort egendom så att du inte får ut din laglott kan du väcka talan om att testamentet ska jämkas. Har din far gett bort egendom på ett sätt som gör att det påminner om ett testamente kan du även väcka talan om det när det är dags att fördela hans kvarlåtenskap. Det beror på omständigheterna vid varje gåva, men du kanske kan nå framgång om du väcker talan om detta.
Slutligen finns din rätt till efterarv efter din mor. Det låter på din beskrivning som om din far i alla fall håller på att orsaka en väsentlig minskning av sin egendom och han verkar inte visa någon hänsyn för din rätt till efterarv. Då kan du få kompensation ur din fars egendom när ditt efterarv beräknas. Finns det inte tillräckligt mycket egendom kan du väcka talan om att gåvorna ska lämnas tillbaka, men det måste göras inom 5 år efter att gåvorna har fullbordats.
Det finns alltså några skyddsregler både för att du ska kunna få ut din laglott och för att du ska kunna få ut ditt efterarv. Det låter på din beskrivning som om din far och din bror på ett ganska medvetet sätt håller på att göra sig av med din fars egendom och då är tanken att skyddsreglerna ska aktualiseras. Däremot är reglerna inte till för att stoppa din far från att göra vad han vill med sin egendom, så vissa av gåvorna kan vara helt legitima och kanske inte kan klandras.
Eftersom det verkar röra sig om ganska många olika gåvor och olika omständigheter skulle jag rekommendera dig att redan nu kontakta en jurist med kunskap om arvsfrågor som kan göra en mer exakt och omfattande bedömning av situationen. Då kan du till exempel få hjälp att avgöra om du bör väcka talan om någon gåva för att ta vara på din rätt till efterarvet. Du är alltid välkommen att boka tid med våra egna jurister här.
Jag hoppas att du har fått lite klarhet i vad som gäller. Om det uppstår några fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.
Vänliga hälsningar,
