Måste vi stå fast vid det ungefärliga pris som kunden, av en anställd, fått via sms?

Question

Hej ! Jag äger en rörfirma i vilken en av mina anställda skickat ett sms till en av våra kunder där det i klartext står: Hej xxxxx ! Jag har tagit fram ett ett pris till dig, det kostar 15.000:- efter Rot- avdrag. Det är ett ca pris. Det ingår bilning och igenlagning också. // xxxx

Jag som ägare av företaget och min fru som är VD har alltså inte på något vis godkänt det här. Jag personligen har egentligen inte en aning om vad vår montör och kunden pratat om eller bestämt.

När vår slutfaktura skickades slutade den på typ 34.000:- vilket förstås fick kunden att "gå i taket". Kunden, min fru och montören hade därefter ett möte vilket genererade en justerad faktura på 27.000:- Den accepterar inte kunden heller och nu hotas vi av att kunden lämnar ärendet för bedömning hos ARN.

Min fråga är om vi som företag ska bli tvingade till er ren nettoförlust när kunden inte överhuvudtaget kan visa en seriös offert eller åtminstone något som beskriver vad vi verkligen skulle utföra i arbete och material för sms- priset han fått ? Vår montör har ju heller inte fått det här sanktionerat av någon som har rätt att "teckna firman".

Answer 1

Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!

För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen.

Hur jag uppfattat din fråga och din situation

Jag uppfattar det som att en av dina anställda (montören) har, via sms, gett ett pris på vad en viss tjänst skulle kosta. Priset var felaktigt. Den tjänst som utfördes var betydligt dyrare. Nu vägrar kunden acceptera ett justerat pris som är mer i linje med vad ni brukar fakturera för denna typ av arbete.

Du undrar om du är tvungen att stå fast vid det pris din anställde lämnade kunden via sms?

Till saken hör också att:
- Ni kommer lida en nettoförlust om ni fakturerar tjänsten för ca 15 000 kr

- Priset är angett i ett sms och inte i en "riktig" offert d.v.s. det framgår inte av sms:et vilket material och vilket arbete som skulle krävas för att utföra tjänsten

- Montören hade vid sms-tillfället inte rätt att teckna firman

Kan ni argumentera för att: 1, ett avtal inte slutits mellan rörfirman och konsumenten alternativt 2, prisuppgiften inte utgör avtalsinnehåll alternativt 3, att ni haft rätt att höja priset, till ett skäligt pris, med hänsyn till utfört tilläggsarbete – kan ni kräva konsumenten på en högre ersättning. Dock har ni som företag bevisbördan och lagstiftningen är upprättad till konsumentens fördel, vilket gör det svårt för er att kräva ett större pristillägg än 15 %.

Du skriver dels att montören inte haft behörighet att teckna firman och dels att prisuppgiften lämnats i ett ospecificerat sms.

Det är naturligt att en arbetsgivare i vissa situationer är bunden av de avtal som en anställd sluter för företagets vägnar. I vissa situationer som verksamheten inte gå att bedriva om den anställde inte hade behörighet att självständigt sluta avtal med kunder.

I 10 § andra stycket avtalslagen (AvtL) finns en bestämmelse om ställningsfullmakt. En ställningsfullmakt kan uppkomma utan några särskilda formkrav.

Regeln i avtalslagen, om under vilka situationer arbetsgivaren är bunden av den anställdes avtal, är krånglig. I 11 § första stycket AvtL skiljer man på behörighet och befogenhet. Om den anställde sluter avtal utanför sin behörighet är arbetsgivaren inte bunden av avtalet. Agerar den anställde inom sin behörighet, men utanför sin befogenhet, är arbetsgivaren bunden av avtalet så länge som kunden inte haft skäl att förstå att den anställde inte haft rätt att sluta det aktuella avtalet.

Enligt 36 § första stycket konsumentköplagen (KtjL) är en kund skyldig att betala "skäligt pris" för en utförd tjänst – om någon prisuppgift för tjänsten inte lämnats.

Du kan för det första argumentera för att montören inte var behörig att lämna prisuppgifter och om han var behörig handlade han i vart fall utanför sin befogenhet, vilket kunden måste ha förstått och företaget är därmed inte skyldiga att stå fast vid prisuppgiften på ca 15 000 kronor.

Du kan argumentera för att kunden måste ha förstått att priset var ett klart underpris och att montören inte haft rätt att ge en sådan rabatt utifrån hur man inom er bransch brukar sköta dessa affärer d.v.s. prisuppgifter brukar lämnas på en formenlig offert samt utifrån att priset klart avviker från marknadspris.

Å andra sidan måste det framstå som naturligt från kundens sida att den montör som ska utföra arbetet också har fullmakt att lämna uppgifter om hur mycket tjänsten kan tänkas kosta. För de flesta konsumenter är priset avgörande för ifall konsumenten ska besluta sig för att anlita en rörfirma eller inte. Det är också vanligt att konsumenten endast har kontakt med den som ska utföra tjänsten och inte hör av sig till bolagets ledning för att få specificerade uppgifter. Kunden har goda skäl att lita på att de uppgifter som lämnats, innan avtalsslutet, av en anställd från rörföretaget är riktiga.

Enligt 36 § andra stycket KtjL får priset inte överskridas med mer än 15 % ifall näringsidkaren, eller någon annan företrädare från företaget, har lämnat en ungefärlig prisuppgift. Priset får dock överskridas med mer än 15 % ifall näringsidkaren utfört tilläggsarbete i enlighet med 8 § KtjL.

Av de uppgifter du lämnat i din fråga framkommer att montören i sms:t skrivit "Det är ett ca pris. Det ingår bilning och igenlagning också". Du skriver också att det av sms:t inte framgick "beskriver vad vi verkligen skulle utföra i arbete och material för sms- priset han fått".

Du skulle för det första kunna argumentera för att sms:t inte ska tolkas som en lämnad prisuppgift enligt 36 § andra stycket KtjL eftersom priset lämnats i ett informellt sms där det inte framgår vad för typ av tjänst och material som egentligen är inkluderade i det priset.

För det andra kan du argumentera för att ni utfört tilläggsarbete vilket ger er rätt att höja priset. Enligt 36 § första stycket KtjL får dock höjningen bara vara en höjning till skäligt pris. Vad som är ett skäligt pris beror dels på omständigheterna i ert enskilda fall men också på vad som är marknadsmässigt. Jag förmodar att ni tillämpar marknadsmässiga priset och att 27 000 kr då är skäligt att begära.

Observera att en rätt att höja priset med hänsyn till bestämmelsen i 8 § KtjL kräver att det verkligen är ett tilläggsarbete som utförts. Ett tilläggsarbete är inte ett helt nytt arbete. Det är ifall montören, under arbetets gång, skulle upptäcka att visst merarbete krävs som inte kan vänta, för att tjänsten ska bli så bra utförd som möjligt. Montören får bara göra detta arbete och fakturera kunden för det om kostnadshöjningen bara är obetydlig. I ert fall är kostnaden inte obetydlig. I sådana fall får tilläggsarbetet och en merdebitering endast ske om kunden godkänt det.

Du skriver också att "ni kommer lida en nettoförlust". Huruvida ert företag går med vinst eller förlust är ingenting som kunden förväntas ta hänsyn till. Jag vet inte vilken typ av arbete som utförts men omständigheten kan tala till er fördel på så vis att ni kan argumentera för att det för kunden måste ha varit uppenbart att montören inte haft rätt att ge en sådan rabatt. Å andra sidan förväntas inte konsumenter vara insatt i hur mycket rörtjänster kostar.

Sammanfattning

När det gäller att tolka avtal mellan konsumenter och näringsidkare måste näringsidkaren alltid jobba i uppförsbacke. Lagstiftningen är upprättad till konsumentens fördel. Det är ni som har att bevisa att priset på 27 000 kr är skäligt enligt 36 § första stycket KtjL och att prisuppgiften på 15 000 kr inte utgör en del av avtalet (läs 36 § andra stycket KtjL motsatsvis).

Ni kan som sagt också argumentera utifrån avtalslagen (AvtL). Det är då också ni som har att bevisa att montören inte varit behörig att lämna prisuppgifter (läs 10 § andra stycket AvtL motsatsvis). Ni kan också argumentera för att: Har montören varit behörig, har montören i vart fall agerat utanför sin befogenhet, vilket konsumenten måste ha förstått med hänsyn till hur stor rabatten var och med hänsyn till att uppgiften inte lämnats i en formenlig offert (se 11 första stycket § AvtL).

Jag önskar er allt lycka till men måste samtidigt framhålla att det kommer bli svårt för er att gentemot kunden argumentera för att 27 000 kr är skäligt för tjänsten när montören lämnat ett ungefärligt pris på 15 000 kr – oaktat att det skett i ett sms och utan specifikation av material och omfattning av arbetet. Utifrån kundens synvinkel var det nog klart vilken typ av arbete som skulle utföras och ungefär hur mycket material som skulle krävas. Har montören inte underrättat kunden om några tilläggsarbeten får priset normalt inte höjas med mer är 15 %.

På ARN:s hemsida finns flera fall där man kan läsa hur nämnden bedömt liknande situationer. Se t.ex.: https://www.arn.se/vanligafall/?q=konsumenttj%C3%A4nstlagen&page=2&Omr%C3%A5de=82#gallery01-2 och läs fallen under rubrikerna: "Arbete utöver beställning" och "Ungefärligt pris får inte överskridas mer än 15 procent".

Vi undanber oss att besvara ytterligare frågor via mail. Har jag helt missuppfattat din situation får du självklart höra av dig: [e-mail]

Med vänlig hälsning,