Måste vi klandra testamentet om vi inte erkänner dess existens?

2020-09-10 i Testamente
FRÅGA
-96 skrev min mamma och hennes man ett inbördes testamente som låg till grund för bouppteckning och arvskifte. Han dog inom två veckor från testamentet skrevs. Testamentetet skrevs av SEB och lämnades till den firma som skötte dödsboet. Vi är två syskon och hans barn är 3.Mamma dog 20-04-04 och testamentet kan inte hittas däremot kopia. Ingen har sett testamentet så vitt vi vet efter arvskiftet efter honom var klart -98.SEB har det inte, juristfirman har det inte.Jag har i mottagningsbevis noterat, 20-05-19, att jag inte godkänner kopian. Min syster har också skriftligen uttryckt samma sak.I bouppteckningen, godkänd av Skatteverket är noterat att vi inte godkänner kopian.Måste vi inom 6 månader klandra testamentet eller räcker noteringen i bouppteckningen?Om vi måste klandra, eller noteringen räcker, vad ska bevisas om testamentet ska gälla respektive inte gälla?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Ett testamente kan få laga kraft på tre olika sätt: (1) den legala arvingen godkänner testamentet, (2) den legala arvingen delges testamentet men klandrar det inte inom sex månader eller (3) domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet. Av detta följer att det inte är tillräckligt med noteringen i bouppteckningen om du vill göra gällande att testamentet är ogiltigt. För det måste du väcka klandertalan inom sex månader från att du delgavs det (jfr 14 kap. 5 § ärvdabalken, ÄB). Tänk på att klandertalan endast har rättslig verkan i förhållandet mellan den arvinge som väckt talan och den testamentstagare som stämts in. Den legala arvinge som klandrar testamentet gör det enbart beträffande sin egen andel. Om såväl du som din syster anser att testamentet är ogiltigt, måste ni båda väcka klandertalan.

Ett testamente kan klandras enligt någon av ogiltighetsgrunderna i 13 kap. ÄB. Ett testamente är ogiltigt om testator inte var behörig att förordna om sin kvarlåtenskap, om testamentet inte är upprättat enligt lagens formkrav, om testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning eller om testator blivit tvingad att upprätta testamentet (13 kap. 1-3 § ÄB).

Som redogjort för inledningsvis måste ni väcka klandertalan inom sex månader om ni anser att testamentet är ogiltigt enligt någon av ogiltighetsgrunderna. Väcker ni klandertalan har ni bevisbördan för den/de ogiltighetsgrunder som åberopas. I ert fall vet jag inte om det är aktuellt att klandra på någon av ogiltighetsgrunderna; det verkar snarare råda tvist om det över huvud taget finns ett testamente eller ej. Om ett testamente upprättats och sedan återkallats (genom att t.ex. förstöras eller genom att testator otvetydigt gett tillkänna att förordnandet inte längre var uttryck för hand vilja, är det utan verkan). I ert fall kan det vara så att testamentet återkallats genom att det förstörts och att det är därför endast en kopia av det finns kvar. Tvisten avser då om det finns ett testamente, och den som stöder sin rätt att få del av kvarlåtenskapen på testamentet, får väcka en fastställelsetalan om dess existens.

Om det väcks sådan talan blir det upp till domstolen att avgöra om kopian är giltig som testamente eller ej. Som exempel kan nämnas rättsfallet NJA 1977 s. 168 vari det var tillräckligt med en kopia av ett testamente. Kopian hade hittats i ett bankfack som disponerades av testator och dennes hustru. Med hänsyn till omständigheterna i fallet antogs förordnandet enligt kopian återspegla den avlidnes yttersta vilja vid hans bortgång. I rättsfallet NJA 2017 s. 362 uttalade domstolen att när ett testamente endast kan företes i kopia och det därmed är oklart om testamentshandlingen har förstörts eller ej, har testamentstagaren (dvs. den som åberopar att testamentet är giltigt) bevisbördan för att testamentet inte har återkallats. Enligt domstolen är det dock tillräckligt att testamentstagaren gör det övervägande sannolikt att återkallelse inte har skett (NJA 2017 s. 362 p13-14). Att det ska göras övervägande sannolikt är ett något lägre beviskrav än inom civilrätten normalt.

Sammanfattningsvis måste man göra skillnad mellan klander av testamente enligt ärvdabalkens ogiltighetsgrunder och tvister om huruvida det ens finns ett testamente. Om ni avser att göra gällande att testamentet upprättats i strid med ärvdabalkens regler (t.ex. bristande formkrav) måste ni väcka klandertalan inom sex månader. Om det däremot föreligger en tvist om huruvida det ens finns något testamente blir det upp till den som gör sin rätt gällande på testamentet att väcka en fastställelsetalan därom.

Det kan i ert fall vara en god idé att ni anlitar en jurist som företräder er då arvstvister kan vara avancerade. Om ni önskar vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2680)
2020-11-23 Kan testamente till gemensamma barns fördel inskränka efterlevande makens rätt till arv?
2020-11-23 Alla arvingar utom bröstarvingar kan uteslutas genom testamente
2020-11-23 Får farmor bevittna testamente där barnbarn är testamentstagare?
2020-11-22 Vad händer med underårigas arv?

Alla besvarade frågor (86400)