Måste man försörja sin make efter en skilsmässa?
Min svärmors make är dement och skall flytta in på ett boende.
Boendet är betydligt dyrare än deras gemensamma boende inkl omvårdnad samt förplägnad.
Svärmor har inte råd att betala hans nya boende med deras gemensamma omkostnader och funderar på skilsmässa.
Tänker hon rätt här, eller skall han betala sin nya del själv?
Gemensamt har dom ett sparkapital på ca 1 milj kr och hon vill inte nyttja detta till den nya situationen.
Han har 2 särkullbarn och hon ett, min fru.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är äktenskapsbalken (ÄktB).
I grunden tänker din svärmor rätt. I 6 kap. 7 § 1 st. ÄktB anges nämligen att efter äktenskapsskillnad, dvs. skilsmässa, svarar varje make för sin försörjning. Huvudregeln är således att när ett äktenskap är upplöst försvinner också det ekonomiska ansvaret makarna emellan. För under äktenskapet gäller att makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses, 6 kap. 1 § ÄktB. Den nyss nämnda bestämmelsen syftar till att säkerställa att makar lever på samma ekonomiska standard varför den naturliga följden blir att den maken med störst inkomst vanligtvis kommer att få bidra mest. I undantagsfall fall kan dock underhållsskyldigheten gentemot den andra maken bestå även efter en skilsmässa, se 6 kap. 7 § 2-3 st. ÄktB.
Men följande bör noteras. Under äktenskapet gäller den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, vilken kommer till uttryck i 1 kap. 3 § ÄktB. Där sägs att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Till skillnad från vad många tror föreligger det alltså ingen egendomsgemenskap inom ett äktenskap. Men makar kan naturligtvis också, precis som alla andra, äga saker gemensamt.
Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1 § ÄktB. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § 1 st. ÄktB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå och med giftorättsgods avses sådan egendom som inte är enskild, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. Enskild egendom är egendom som exempelvis till följd av äktenskapsförord har gjorts till enskild, 7 kap. 2 § 1 st. 1 p. ÄktB. Under vissa förutsättningar kan i och för sig även enskild egendom adderas till övrig egendom som omfattas av bodelningen, vilket kan bli fallet vid en överenskommelse mellan makarna, 10 kap. 4 § 1 st. ÄktB.
Bodelningen utförs sedan i etapper och först upprättas en bouppteckning där en genomgång av tillgångar och skulder görs. De tillgångar och skulder som tagits upp i bouppteckningen ska sedan värderas eftersom varje make har rätt att först använda så mycket av sin egendom som krävs för att täcka eventuella skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Därefter görs en hälftendelning, 11 kap. 3 § ÄktB. Sedan sker den s.k. lottläggningen i vilken din svärmor och dennes make rent konkret bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan dem så att värdet av deras respektive lotter blir lika stort, 11 kap. 7 § ÄktB. Slutligen ska bodelningen och lottläggningen fastslås i ett bodelningsavtal, vilket bör registreras hos Skatteverket. Det sistnämnda är dock inget krav, men brukar ändå vara en fördel i bevishänseende, 13 kap. 6 § ÄktB.
Om din svärmor och hennes make skulle gå isär har båda således rätt att använda så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att kunna reglera eventuella skulder. Övrig egendom som är giftorättsgods ska som sagt läggas samman för att sedan hälftendelas. Du nämner inget äktenskapsförord i din ärendebeskrivning varför jag utgår ifrån att något sådant inte finns. Pengarna på deras gemensamma bankkonto blir därför att betrakta som giftorättsgods och ska därmed räknas med vid en bodelning. I praktiken blir alltså hälften av dessa hennes makes vid en eventuell skilsmässa. Och eftersom att det här inte är något arvsrättsligt ärende får barnens existens ingen betydelse för den rättsliga bedömningen.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
