Måste jag ge upp min bostad vid bodelning med min make?
Jag köpte min bostadsrätt före jag träffade man nuvarande make. Jag betalar lånet. Vid dödfall eller skilsmässa hur blir det då vid bodelning? Jag har två barn och min make har tre barn. Vi har inga gemensamma barn. Vi skrev inget äktenskapsförord när vi gifte oss 2010. Nu är jag 60 år och man tänker t ex på om hur man ska klara sig ifall min make skulle avlida före mig? Måste jag sälja min bostadrätt eller belåna den för att ge hans barn arvsrätt eller räknas bostadsrätten som står i mitt namn och på köpebrev som enskild egendom? Kan man göra något "i efterskott" för att säkra att vi båda kan bo kvar ifall någon av oss avlider före den andra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Din fråga aktualiserar i första hand regler som återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Jag kommer först redogöra allmänt för hur den rättsliga systematiken på området ser ut, innan jag gör en mer konkret bedömning av situationen i ditt fall.
Giftorätten innebär som huvudregel en likadelning av parets samlade tillgångar
Väsentligt för besvarandet av frågan är att skilja på giftorätten och arvsrätten. Trots att reglerna i många avseenden hänger samman, så är de i praktiken separata system för hur tillgångar ska skiftas inom familjen (eller ex-familjen).
När två personer ingår i äktenskap – utan att upprätta ett äktenskapsförord – är huvudregeln att deras egendom ska utgöra giftorättsgods (ÄktB 7 kap. 1 §). Detta innebär egentligen ingen förändring av äganderätten till egendomen, makar råder alltjämt över sina egna tillgångar och svarar för sina egna skulder, utan bör betraktas som en vilande fördelningsregel (ÄktB 1 kap. 3 §). Det är alltså först vid äktenskapets upplösning, vare sig detta sker på grund av äktenskapsskillnad eller dödsfall, som giftorättens fördelning aktualiseras. Makarnas samlade giftorättsgods, dvs. egendom som inte utgör enskild egendom eller anses personlig av andra skäl (ex. personliga klenoder, rätt till allmän pension och liknande) ska då delas lika mellan makarna (ÄktB 11 kap. 3 §). Detta innebär att den make som äger mer tillgångar som klassas som giftorättsgods, kommer behöva skjuta över en andel av detta till den fattigare maken. Huvudregeln är emellertid att båda makar i första hand ska få behålla den egendom de själva ägt (ÄktB 11 kap. 7 §). Vidare finns en regel om att den make som bäst behöver parets gemensamma bostad ibland kan få bostaden i avräkning på sin lott (alltså får "köpa ut den" ur bodelningen). Om den ena maken har avlidit gäller denna regel endast till förmån för den efterlevande (ÄktB 11 kap. 8 §).
Arvsrätten bygger i första hand på blodsband (med undantag för adoption). Som jag förstår det har du och din make inga gemensamma barn. Då är det viktigt att poängtera att du endast är arvsskyldig gentemot dina egna barn, och att han endast är arvskyldig gentemot sina barn (ÄB 2 kap. 1 §). Du har alltså ingen arvskyldighet gentemot hans barn. Med hänsyn till att lagstiftaren vill undvika situationen som du just nu är rädd för – alltså att en make vid sin partners frånfälle ska drabbas ekonomiskt av barnens krav på arv – så gäller som utgångspunkt att gemensamma barn till ett gift par först ärver efter båda föräldrar bortgång (ÄB 3 kap. 1 §). På vis får den efterlevande maken/makan temporärt ärva sin äkta hälfts tillgångar och leva ut sina dagar i samma ekonomiska situation som innan, innebärandes att barnen får vänta på sitt arv. Detta gäller emellertid alltså endast för gemensamma barn, s.k. särkullbarn har en omedelbar arvsrätt efter sin förälder. I dessa fall fungerar det så att en bodelning först sker enligt de regler jag beskrivit ovan, och att de andelar av parets gemensamma tillgångar som den avlidne fått genom bodelningen sedan utgår i arv till barnen.
Situationen i ert fall och vad ni kan göra
Med förbehåll för att jag har en begränsad kunskap kring era egendomsförhållanden kan jag ändå säga att risken är liten att du ska behöva ge upp din bostad om din make skulle gå bort eller om ni skulle genomgå en skilsmässa. Först och främst kan konstaterats att du äger din bostadsrätt helt själv – din make är alltså inte dold samägare – men att den ändå torde tillhöra ditt giftorättsgods. Skulle du ha giftorättsgods till större belopp än din make, skulle alltså lägenheten ingå som en del i det värde som du måste överföra till honom eller hans dödsbo (och sedermera arvingar). Men skulle dina tillgångar räcka har du förstås all möjlighet att "köpa ut" lägenheten ur bodelning, genom att istället utge s.k. bodelningslikvid. Skulle det istället vara din make som är den "rikare" parten i ert förhållande, har han eller hans ev. dödsbo inget anspråk alls på att få något av dig.
Du kan emellertid undvika denna nödlösning på flera sätt. Först och främst kan ni fortfarande göra lägenheten till din enskilda egendom (då ingår den ej i bodelningen) i ett äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 2 §). Det finns alltså inget krav på att ett äktenskapsförord måste upprättas före äktenskapet, det går lika bra att göra under äktenskapet. Detta gäller både om äktenskapet avslutas genom skilsmässa eller dödsfall.
En annan lösning som du skulle kunna tillämpa dig av om din man skulle avlida (men alltså inte vid skilsmässa), är att helt enkelt inte göra en bodelning (ÄktB 12 kap. 2 §). Den efterlevande maken har nämligen möjlighet att begära att bodelning inte genomförs, innebärandes att båda makar (den efterlevande och dödsboet) helt enkelt behåller all sitt eget giftorättsgods jämte sin enskilda egendom. Då gäller alltså de vanliga äganderättsförhållandena, enligt vilka du är ensam ägare till bostadsrätten. Notera dock att du går miste om tillgångar för det fall att han var den "rikare maken". I så fall får ju nämligen hans dödsbo behålla all hans egendom också, och ingenting skiftas över till dig. Hursomhelst är dina möjligheter att få behålla bostadsrätten mycket goda.
Jag hoppas du fick svar på din fråga,
Mvh
