Måste ett testamente bevittnas för att vara giltigt? Kan en person bli dömd efter att ha blivit friad?
Hejsan!
Jag har 2 frågor som jag skulle vilja ha svar på.
1.jag Måste ett testamente alt. sista vilja vara bevittnat?
2. Om en person blir helt frikänd från ett brott i tingsrätten och varken målsäganden eller åklagaren överklagade domen, om det ett x antal år senare dyker upp nya bevis, kan då den frikände personen bli dömd för samma brott?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!
Fråga 1 - vittneskrav för testamente
De regler som finns för att ett testamente ska vara giltigt finns i ärvdabalken. Precis som du säger behöver ett testamente vara bevittnat för att vara giltigt som huvudregel. Dessutom ska vittnena ha bekräftat testamentet genom underskrift (10 kap. 1 § ärvdabalken). Kravet på vittnen är strängt och undantag ges bara när personen på grund av nödfall eller sjukdom varit oförmögen att skriva ett formriktigt testamente. Ett sådant testamente som upprättas utan bevittnande brukar kallas för holografiskt testamente. Dessa typer av testamenten gäller inte om det var möjligt för testatorn att under tre månader kunna skriva ett formriktigt testamente (10 kap. 3 § ärvdabalken). Slutligen spelar det ingen roll vad man kallar testamentet för, utan även sista viljor kommer bedömas utifrån testamentesreglerna.
Fråga 2 - resning till men för enskilde
När en dom inte överklagats och vunnits laga kraft brukar man säga att den sak som domen behandlade är res judicata. Detta innebär att man inte får föra talan om samma sak i ett senare skede (30 kap. 9 § rättegångsbalken). En åklagare skulle därför vara förhindrad att försöka få gärningsmannen dömd för en gärning som redan prövats av domstol. Detta sätter framförallt krav på åklagaren att göra en ordentlig utredning när denne väljer att åklaga. Vidare fungerar detta som ett skydd mot den misstänkte, som inte ska behöva leva med en ovisshet huruvida saken kommer tas upp igen och inte heller utsättas för upprepade rättegångar.
Från denna huvudregel i brottmål finns dock ett undantag som använts väldigt sällan i praktiken, nämligen resning till men för den enskilde. Resning kan medges när nya bevis eller omständigheter uppkommer men bara under ett antal villkor. För det första ska det vara föreskrivet minst ett års fängelse för brottet. För det andra ska bevisen som tagits fram sannolikt kunna leda till att den tilltalade döms för brottet eller så ska bevisen gör att ett mycket strängare brott kan bli aktuell än vad det första åtalet avsåg. För det tredje ska åklagaren göra sannolikt att denne inte haft förmåga att åberopa beviset i tidigare rättegång, eller haft en giltig ursäkt till att inte göra detta (58 kap. 3 § rättegångsbalken). För det fjärde ska åklagaren ansöka om resning inom ett år från att åklagaren fick reda på den nya bevisningen (58 kap. 4 § rättegångsbalken).
Hoppas detta gav svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
