måste en bodelning göras?

FRÅGA
Min make avled för ca 1/2 år sedan. Från tidigare äktenskap hade han ett barn och jag två. När alla dödsboets skulder är betalda åter-står ett mycket blygsamt plus och på mig ett betydligt större minus . Det finns ett testamente som säger att jag skall ärva min makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med förbehåll för bröstarvinges laglott. I ett läge som detta undrar jag om det skall göras en bodelning? Om man räknar ihop min makes och mina s.k. tillgångar, så blir det totalt ett minus och ingenting till särkullbarnet, men om det inte görs någon bodelning får ju särkullbarnet 1/4 av min makes kvarlåtenskap. Tänker jag rätt och hur ska jag reda upp detta?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB)

Bodelning

Det beskrivs i 9 kap 1 § ÄktB att en bodelning ska göras vid upplösning av ett äktenskap och att ett äktenskap enligt 1 kap 5 § ÄktB upplöses bland annat vid den enes bortgång.

Vid en bodelning så ska makarnas andelar i boet beräknas enligt 11 kap 1 § ÄktB. Man gör också avdrag för vardera makes skulder enligt 11 kap 2 § ÄktB och därefter ska de båda makarnas egendomssummor läggas samman och delas lika enligt 11 kap 3 § ÄktB

Exempel

Låt oss i ett exempel säga att make X hade giftorättsgods på en summa av 180 000 kr efter avdrag för skulder och make Y har giftorättsgods på ett värde av –50 000 kr. i detta fall så tar X med sig 180 000 kr till den gemensamma potten som ska delas lika, och make Y tar med sig en summa på 0 kr.

Om en make har giftorättsgods som är lägre än 0 det vill säga man har mer skulder än tillgångar så räknar man detta som 0 istället för minus när man lägger samman och delar lika enligt 11 kap 3 § ÄktB.

Make X = 180 000

Make Y = 0 (-50 000)

Totalt: (180 000 + 0) =180 000

180 000 / 2

= 90 000

Det innebär att vid en bodelning så kommer var och en av makarna att erhålla 90 000 kr var.

Om detta hade varit i ditt fall så hade du erhållit 90 000 kr från bodelningen och din make hade erhållit 90 000 kr från bodelningen.

Arvskifte

Men då ena maken tyvärr är bortgången så ska ett arvskifte göras på dennes del.

Du beskriver i ditt fall att det finns ett testamente och att din make har ett särkullbarn.

En bröstarvinges laglott uppgår enligt 7 kap 1 § ÄB till hälften av en arvslott. Vilket om man tar samma summor från exemplet ovan då hade uppgått till 45 000 kr.

Du beskriver också att din make hade ett blygsamt plus på sitt giftorättsgods, att tänka på i dessa fall är att det finns något som kallas stora basbeloppsregeln. Denna regel innebär att en make vid ett arvskifte har rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker få ut ett värde av minst 4 gånger prisbasbeloppet enligt 3 kap 1 § 2 st ÄB.

Om den totala kvarlåtenskapen hade varit mindre än fyra gånger prisbasbeloppet så hade denna regel gått före en bröstarvinges rätt till laglott. Istället så hade bröstarvingen haft rätt till efterarv senare när den andre maken går bort. Detta efterarv beräknas i kvotdelar.

Exempel

Make X erhåller efter bodelning 90 000 kr och make Y erhåller 90 000 kr efter bodelning. I detta fall så har särkullbarnet rätt att få ut sin laglott på 45 000 kr. Men det hade gjort att basbeloppsregeln i 3 kap 1 § 2 st ÄB hade inskränkts. I detta läge så kan särkullbarnet inte få ut sin del direkt. Särkullbarnet har då istället rätt till ¼ del av make Ys kvarlåtenskap senare när make Y går bort.

Detta då 45 000 / 180 000 = ¼

Måste en bodelning göras?

Som huvudregel så ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses. Men det finns undantag till denna huvudregel. Detta hade varit om de båda makarna endast hade haft enskild egendom enligt 9 kap 1 § ÄktB.

Hade den efterlevande begärt det så hade man också som ett annat alternativ kunna begära att vardera sida ska få behålla sin andel av giftorättsgodset enligt 12 kap 2 § 1 st ÄktB. Observera att en bodelning ändå måste göras i detta fall men den blir förenklad.

Det finns också ett förenklat förfarande vid bodelning vilket innebär att om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och övriga utgifter i samband med dödsfallet så kan man endast skicka in en dödsboanmälan till skatteverket istället för en bouppteckning enligt 20 kap 8 a § ÄB.

Hoppas att du fick svar på dina frågor!

Amanda Rydberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1111)
2021-10-17 Är jag skyldig att betala min avlidne mammas skulder?
2021-10-02 När anses en bouppteckning vara avslutad?
2021-09-29 Kan jag överklaga bouppteckning för att hävda dold samäganderätt?
2021-09-29 Får en dödsbodelägare agera utan de andra dödsbodelägarnas samtycke?

Alla besvarade frågor (96488)