Makes efterlevanderätt när särkullbarn finns

2015-06-18 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej, Min sambo och jag planerar giftemål om en månad. Han har två barn sedan tidigare och jag har inga barn. Vi hade inte tänkt skriva något äktenskapsförord. Jag är osäker på lagen när det gäller särkullbarn. Om vi inte får gemensamma barn, ärver jag då ingenting om min make skulle gå bort? Hur gör man isåfall med gemensamt huslån eller andra ägodelar? Om vi får gemensamma barn, hur lyder lagen då? Uppskattar svar.
SVAR

Hej och tack för din fråga!

När kvarlåtenskapen bestäms avräknas eventuell belåning. Finns en fastighet värd 1 miljon kr, och där det finns lån på 500 000 kr, är fastigheten alltså värd 500 000 kr. Det som ärvs är ett ideellt värde, d.v.s. på pappret står det att personen kanske ska ärva 50 000 kr, men i verkligheten består ju oftast arvet inte av rena pengar utan av egendom av olika värde. Vem som ska få vad är något som får kommas överens mellan dödsbodelägarna.

Din fråga berör relativt invecklade arvsfrågor, med många huvudregler men med minst lika många undantag. Jag ska göra mitt allra bästa för att förklara på ett begripligt sätt. För enkelhetens skull kommer jag i det följande beteckna dig för ”B” och din man för ”A”.

När A avlider utgör hans barn s.k. bröstarvingar, vilka har ”första tur” till hans arv enligt 2:1 Äktenskapsbalken (ÄB). Dessa får lika stor andel av kvarlåtenskapen , d.v.s. 50% vardera i detta fall.

Då A vid sin bortgång efterlämnar make har dock som huvudregel B rätt att överta hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, 3:1 ÄB. Med fri förfoganderätt menas att arvtagaren kan göra vad han/hon vill med den (t.e.x. sälja eller ge bort som gåva) utom att testamentera bort den. Eventuella gemensamma barn får alltså vänta med att få ut sitt arv efter A till dess att B avlider.

Finns det emellertid särkullbarn som i ditt fall, har dessa rätt att få ut sin lott direkt vid As död. Dessa kan däremot välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make (B) i enlighet med 3:9 ÄB och intar då samma ställning som eventuella gemensamma barn (och får alltså sin del av As arv först när B avlider). Väljer dock särkullbarnen att ta ut sin lott, har B alltid rätt (så långt kvarlåtenskapen räcker) att få egendom till så stort värde att denna tillsammans med vad B erhållit vid bodelningen (som sker vid As död) motsvarar 4 x det basbelopp som varje år fastställs i enlighet med 2:6-7 socialförsäkringsbalken.

År 2015 uppgår detta basbelopp till 44 500 kr, vilket alltså innebär att B har rätt till sammanlagt 178 000 kr (förutsatt att det finns så mycket pengar), oavsett om särkullbarnen väljer att ta ut sina delar.

När B sedan dör sker vad som kallas ”sekundosuccession”, d.v.s. att de arvingar som p.g.a. makes efterlevanderätt inte fått ut sitt arv efter A ska få sina andelar av kvarlåtenskapen i enlighet med 3:2 ÄB.

Enligt huvudregeln ska då 50% av Bs kvarlåtenskap tillfalla den som har den bästa arvsrätten efter A (s.k. efterarvingar eller sekundosuccessorer). Finns gemensamma barn är dessa efterarvingar till A. Särkullbarnen är efterarvingar i 4 situationer:
1) Om de avstått från sitt arv enligt 3:9 ÄB,
2) Om deras lott helt eller delvis tillförts den efterlevande maken p.g.a. basbeloppsregeln (som ju tillförsäkrar maken 178 000 kr),
3) Om särkullbarnen genom testamente insatts som sekundosuccessorer, eller
4) Om eventuella gemensamma barn för A och B avlidit och ej efterlämnat några barn.

Dock finns ett undantag till denna 50%-regel, och det är om någon av makarnas kvarlåtenskap är så olika stora i värde att det blir olika kvotdelar. Låt säga att A när han dör har en kvarlåtenskap på 1 miljon kr, och B har en kvarlåtenskap på 2 miljoner kr. Då B tar över As kvarlåtenskap, är den gemensamma kvarlåtenskapen 3 miljoner. 1/3 kommer alltså från A, och 2/3 kommer från B. Vad efterarvingarna efter A(särkullbarn och ev bröstarvingar) ska få ut av kvarlåtenskapen efter B är alltså 1/3 istället för 50%.

Låt mig illustrera med två enkla exempel:

Ex1: Inga gemensamma barn
A dör och bodelning sker, varvid As kvarlåtenskap blir 50 000 kr och B får 50 000 kr.
As arv på 50 000 kr ska gå till dennes bröstarvingar, d.v.s. särkullbarn C och D. Dessa får egentligen ta ut sina lotter direkt, men här sätter basbeloppsregeln stopp. B har ju fått 50 000 kr vid bodelningen, men har så långt kvarlåtenskapen efter A räcker, rätt till 178 000 kr. Därför får B hela As kvarlåtenskap (50 000 kr + 50 000 kr = 100 000 kr). Mer kan B inte få eftersom det inte finns mer än 100 000 kr. När B dör ska 50% av Bs kvarlåtenskap gå till As efterarvingar, d.v.s. C och D. Om kvarlåtenskapen efter B är 100 000 kr får C och D alltså 25 000 kr var. Resterande 50 000 kr går till Bs arvingar.

Ex2: Ett gemensamt barn

A dör och bodelning sker, varvid As kvarlåtenskap blir 50 000 kr och B får 50 000 kr.
Enligt huvudregeln ska särkullbarnen C och D få ut sin lott direkt, medan det gemensamma barnet E:s arvslott kommer gå till B. C och D ska egentligen få ca 16 600 vardera, medan E:s 16 600 går till B. Dock sätter ju även här basbeloppsregeln stopp. B får därför hela As kvarlåtenskap, vilket innebär att hon nu har 100 000 kr. När B dör ska 50% gå till As efterarvingar, d.v.s. C,D och E. Om Bs kvarlåtenskap är 100 000 kr ska alltså C och D få 16 600 kr vardera. E däremot, som ju är bröstarvinge till B, kommer få 66 600 kr (1/3 av 50 000 kr p.g.a sekundosuccession samt 50 000 kr i arv efter B).

Hoppas detta kunde bringa lite klarhet i frågan!

Med vänlig hälsning,

Amanda Dyberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1061)
2020-07-03 Arvskifte - barn från tidigare förhållande
2020-06-30 Spendera särkullbarnens efterarv?
2020-06-30 Särkullbarns rätt till arv
2020-06-30 Hur blir det med arvsrätten när ny make ska bo i orubbat bo?

Alla besvarade frågor (81730)