Makes arvsrätt

2017-10-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA
Vilka blir efterarvingar om en make dör och det inte finns barn hos makarna
SVAR

Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline!

Jag utgår i mitt svar från förutsättningarna att ni är gifta och att det inte finns ett testamente.

Enligt den legala arvsordningen "ärver" makar varandra, och kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar får i sådana fall vänta sin tur på arvet tills bägge makarna avlidit innan arvet kan gå vidare.

Det är alltså, i första hand, den efterlevande maken som får arvet så länge.

Den legala arvsordningen

Det finns i lagen tre arvsklasser. Dessa framgår av 2 kap. ärvdabalken.

Den första arvsklassen består av så kallade bröstarvingar, d.v.s. direkta barn till arvlåtaren. Om bröstarvinge har avlidit och har egna barn får dessa ta arvet i bröstarvinges ställe. Finns det arvingar i första arvklassen ärver dessa allt.

Den andra arvsklassen gäller endast om det saknas arvtagare i första klassen. Finns det inga bröstarvingar (eller barn till bröstarvinge) är det föräldrarna till arvlåtaren som tar arvet till lika del (hälften var).
Om föräldrarna inte finns mer så är arvlåtarens syskon näst på tur till arvet till motsvarande del. Är syskon avliden har syskonets barn rätt till arv i dennes ställe. På detta sätt går arvet vidare i arvsklassen tills det går att finna en arvtagare.

Om det inte finns arvtagare i vare sig första eller andra klassen är det i sista hand arvlåtarens mor/farföräldrar som tar arvet till lika delar (en fjärdedel var). Om dessa är avlidna går arvet vidare till deras barn som tar arvet i deras ställe.

Går det inte att finna arvingar är det i sista hand allmänna arvsfonden som får ta arvet.

Makes arvsrätt

Är makar gifta med varandra och det inte finns icke gemensamma barn (särkullbarn) ärver makar alltid varandra först, och andra arvtagare enligt arvsordningen måste vänta. (3 kap. 1 §). När sedan bägge makarna avlidit tillfaller kvarlåtenskapen eventuella arvingar enligt den legala arvsordningen som framgår av ärvdabalkens 2 kap.

Kvarlåtenskapen efterlämnas med något som kallas fri förfoganderätt. Det innebär att man gör en bodelning för att ta reda på hur stor andel av det totala boet som tillhör vilken make. Den efterlevande maken får behålla sin egen andel och får fritt förfoga över den avlidne makens andel.

Att fritt förfoga över andelen innebär i stort sätt att man får göra vad man vill med den egendomen/andelen. Konsumera, resa, spara, investera o.s.v. Det man inte får göra med den avlidnes andel av boet är att testamentera eller ge bort egendomen (om det finns arvingar som "väntar" på den delen av arvet).

Detta är vad som gäller enligt ärvdabalken, finns det inga bröstarvingar är man dock fri att testamentera som man vill och då har testamentet företräde. Då delas arvet ut enligt testamente och man bortser från ärvdabalken.

Robin Uddén
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (3641)
2021-07-31 Kan jag flytta utomlands med mitt barn?
2021-07-30 Om sambo ej flyttar ut enligt överenskommelse?
2021-07-28 Hur ska kostnaderna för barnets aktiviteter fördelas mellan skilda föräldrar?
2021-07-27 Mor och far-förälders möjlighet att ge gåvor och träffa sina barnbarn

Alla besvarade frågor (94627)