Makar hade gemensamt testamente med varandra som förmånstagare, och en utomstående granne som efterarvstagare. Samtidigt framgick dock att efterlevande skulle ärva den först döde med "full äganderätt". Gäller då fortfarande efterarvsrätten?
Ett ektepar utan barn skrev i 1958 ett inbördes testament som gav längstlevande rett til hela boet.
I 1990 skrev dom ett fellestestament til fördel for en granne utan släktsband.
1991 dör frun och gjenlevande make övertog hela boet med full äganderätt ock förfoganderätt.
1996 skriver efterlevande ett nytt testamente som gjorde en vuxen kvinna till ensamarvinge. Hon var tidigare ekteparets fosterdotter från 1958-
I år 2000 adopterades denna kvinnan av enkemannen.
Enkemannen dog i 2012. Adoptivdottern övertok hela arvet i kraft av både testament och som dotter.
Då kom grannen med krav om att ta del i arvet som efterarvinge i kraft av 1990-testamentet.
Har grannen rett att ta del i arvet?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis vill jag förtydliga att jag, som ni märker, kommer att svara på svenska eftersom jag inte kan norska. Eftersom att du inte nämnt något annat utgår jag dessutom ifrån att det här handlar om en arvsrättslig tvist som omfattas av svensk lag. Med detta menar jag att de avlidna hade sin hemvist här i Sverige och inte hade uttryckligen utsatt något annat lands lag i testamentet för tillämpning istället för svensk lag.
Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB).
Tolkning av testamentet
Det avgörande för huruvida grannen ska ha rätt att ta del av arvet eller inte är hur testamentet från 1990 ska tolkas. Jag förstår det som att testamentet uttryckte att den av makarna som överlevde den andre skulle få den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Men att det också stod att båda makars kvarlåtenskap skulle gå till grannen när den efterlevande maken avlidit.
Denna utformning av testamentet är rättsligt motstridig. Vanligtvis gäller nämligen att om en efterlevande make äger den avlidne maken med "full äganderätt", utesluts eventuella efterarvingar från arvsrätt. Den efterlevande blir då helt och hållet ägare av all kvarlåtenskap. I detta fall har detta uttryck ("full äganderätt") använts, samtidigt som det också uttryckligen förordnats en efterarvinge, nämligen grannen. Frågan blir då vad som gäller i en sådan här situation där testamentet är tvetydigt.
Precis detta problem har tidigare varit uppe till prövning i domstol i fallet NJA 1950 s. 488 (fallet finns ej tillgängligt gratis på nätet). I fallet hade makar upprättat ett gemensamt testamente med i relevanta delar ungefär samma utformning som testamentet i ditt fall. Nämligen att den efterlevande maken skulle erhålla all egendom med "full äganderätt" och att kvarlåtenskapen efter den efterlevandes död skulle utgå till vissa angivna efterarvingar. Precis som i ditt fall hade också den efterlevande upprättat ett nytt testamente med en helt annan förmånstagare.
Högsta domstolen ansåg att testamentet, trots att det stod "full äganderätt", behövdes tolkas som om det istället stod "fri förfoganderätt", och att efterarvingarnas rätt fortfarande gällde. Detta verkar helt enkelt ha varit den rimligaste tolkningen av testamentet med hänsyn till utformningen. Även om rättsfallet är gammalt borde denna regel fortfarande gälla.
Sammanfattning och konsekvenser
Utifrån vad som nämnts verkar det alltså som att grannen mycket väl kan ha den rätt till efterarv som han påstår. Om testamentet i ert fall är utformat på det sätt som jag redogjort för är det till och med högst sannolikt att grannen har rätt. Efterarvet är begränsat till fruns kvarlåtenskap. Eftersom maken upprättade ett nytt testamente gäller inte det gamla för hans egna kvarlåtenskap och grannen har därmed inte rätt att ärva från honom.
Vad detta närmare innebär är att en tilläggsbouppteckning ska upprättas inom minst en månad från det att man upptäckt denna felaktighet (20:10 ÄB). Enligt 16:4 ÄB preskriberas en testamentstagares rätt endast 10 år efter arvlåtarens död.
Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån hur jag tolkar situationen, att grannen har goda chanser att få rätt i denna situation.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
