Laglottsskyddet och jämkning av testamente
Hej
Jag och min bror har fått en kallelse till bouppteckning efter att vår far har dött. Vi har inte haft kontakt med honom på över 30 år, han var omgift och de har ett nytt barn tillsammans.
Tillsammans med kallelsen fick vi med ett testamente där min far och hans nya fru har skrivit att de "förordnar att hela kvarlåtenskapen med full äganderätt (efter min far) /med full nyttjande rätt (efter hans fru) ska tillfalla den andre efterlevande makan/maken".
I kallelsen till bouppteckning vi fått står att vi ska skriva under att vi emottagit kallelsen till bouppteckning, och i ett tillägg:
"Jag godkänner testamentet och avsäger mig rätten att klandra detsamma. Om du av någon anledning inte vill godkänna testamentet, så stryker du föregående mening."
Det jag undrar över är om detta testamente och denna "mening" betyder att jag och min bror inte har rätt till något arv som särkullbarn?
Behöver vi strida för att få ut vårt arv eller hur kommer det gå till?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
När en make dör har dennes bröstarvingar en laglig rätt att få ut åtminstone sina laglotter. Laglotten är hälften av arvslotten (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att det inte är möjligt att fritt testamentera sina egendomar till den efterlevande maken. Ett sådant testamente blir utan verkan om särkullbarnen (den avlidnes bröstarvingar) jämkar testamentet för att få ut sina laglotter. Det är dock möjligt att minimera särkullbarnens arvslott till endast laglotten genom testamente, men inte mer än så.
Jag ska i det följande illustrera ett exempel.
Den avlidne maken har tre bröstarvingar, varav, som i ert fall, två är särkullbarn och ett är gemensamt med den efterlevande maken. Den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 100 kr. Arvslotten för vardera bröstarvinge är då en tredjedel av hela kvarlåtenskapen, d.v.s. 33,33 kr.
Det finns ett testamente till förmån för den efterlevande maken som begränsar särkullbarnens arv men det jämkas och särkullbarnen får ut sina laglotter, d.v.s. 16,66 kr vardera. Resten av kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken och återstoden av särkullsbarnens arvslotter får de vänta på till dess att även den andre maken avlidit (se 3 kap. 9 och 2 §§ Ärvdabalken). Det gemensamma barnet har ingen rätt att direkt få ut varken sin arvslott eller laglott innan den sista maken avlidit.
Ovanstående exempel innebär alltså att ni som särkullbarn till er far har rätt att få ut era laglotter även då ett testamente till förmån för hans fru är upprättat. För att detta skall ske måste ni dock begära jämkning av testamentet.
Begäran om jämkning är inte mer komplicerat än att den som vill jämka säger till testamentstagaren att denne vill få ut sin laglott, det krävs inte att man väcker talan om jämkning vid domstol. Det är dock viktigt att en begäran om jämkning av testamentet läggs fram inom sex månader från det att man blivit delgiven testamentet, annars har rättigheten gått förlorad (7 kap. 3 § 3 st Ärvdabalken).
Om den efterlevande maken bestrider jämkningskraven får tvisten lösas genom rättegång. Om den efterlevande maken däremot medger jämkningsyrkandet, har ni som särkullbarn rätt att få ut så mycket ur testamentslotten att ni får era laglottskrav täckta.
Det finns inget formkrav på hur en begäran om jämkning skall ske. Ett telefonsamtal räcker alltså gott, men det är alltid klokt att även skriftligen via rekommenderat brev skicka din begäran till testamentstagaren. Detta för att det inte ska uppstå framtida problem i en eventuell rättegång rörande frågan om delgivningen av jämkningen skett inom tidsfristen eller ej.
Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!
