Laglott och stora prisbasbeloppsregeln
Hej.
Jag har en fråga, jag är gift och vi har inga gemensamma barn. Jag har tre och han ett.
Vi skrev testaments att allt ska överlåtas till den andra om någon dör. Läst på lite nu och om min man dör så ärver jag hälften och hans barn hälften? Är det av allt vi har?
Va har hans barn rätt till om han skrivit över allt på mig?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Som jag har förstått det du beskriver så har du och din man skrivit varsitt testamente om att den ena dör så ska den andra ärva allt och du undrar hur era barn påverkas av detta.
De regler som gäller i din situation finns i ärvdabalken, förkortad ÄB som du hittar här. I ärvdabalken finns särskilda skyddsregler vid arv för både makar och barn. Jag kommer att beskriva dessa regler kort innan jag ger dig svar på din fråga.
Laglott - ett skydd för barn
En persons barn kallas inom arvsrätt för bröstarvingar. (ÄB 2:1) Dina tre barn är dina bröstarvingar och din mans barn är hans bröstarvinge. Bröstarvingar har ett starkare skydd än andra som kan ha rätt att ärva eftersom de enligt lag har rätt till en laglott (ÄB 7:1) efter sin förälder. En laglott innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att ärva minst hälften av det hen skulle få om inget testamente funnits och arvet fördelats enligt lag. Detta är alltså oavsett om man bestämmer sig för att ex. testamentera bort det man efterlämnar efter sin död. För att ge ett förtydligande exempel så säg att person A avlider och vid sin död efterlämnar 180 000 kr och ett barn. Enligt lag så ska arvet fördelas lika mellan barnen vilket i det aktuella fallet gör att barnet får samtliga 180 000 kr. Hälften av detta alltså 90 000 kr utgör laglotten för barnet. Har då exempelvis A ett testamente som säger att allt ska gå till person B så kan bröstarvingen (barnet) i domstol klaga på testamentet och då få ut sina 90 000 kr som dras från testamentet. B får då bara 90 000 kr.
För att förtydliga så gäller laglottsskyddet endast för ens egna barn. I mitt exempel ovan så har alltså bara A:s barn rätt till laglott från hens andel och inte eventuella barn som B kan ha.
Bröstarvingarna behöver dock inte välja att klaga på testamentet i domstol utan kan vänta på sitt arv efter det att B dör (ÄB 3:9)
Stora prisbasbeloppsregeln - ett skydd för makar
Stora prisbasbeloppsregeln är en regel som finns i ÄB 3:1 och innebär att en make/maka alltid har rätt att efter den andra makens/makans död få rätt till en viss summa. Denna summa uppgår till fyra prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp (se scb.se) motsvarade år 2018 45 500 kr vilket innebär att en make/maka har rätt till att få minst 182 000 kr, förutsatt att tillgångarna räcker till det.
Om vi återgår till mitt exempel med A och B som är gifta där testamentet bara gav B 90 000 kr av de totalt 180 000 kr på grund av laglotterna som A:s barn fick så kan man använda stora prisbasbeloppsregeln. B ska då få så långt det går få upp till 182 000 kr. Detta innebär att A:s barn får vänta på att få ut sitt arv. B får barnets laglott och barnet får istället en andel i den kvarlåtenskap som kommer uppkomma efter det att B dör.
Sammanfattning
För att besvara din fråga så har din makes barn rätt att efter sin pappas död få minst hälften av hans kvarlåtenskap, kallad laglott. Däremot har du ett skydd i stora prisbasbeloppsregeln som ska garantera att du efter din mans död får minst fyra prisbasbelopp (så långt det går), alltså med 2018 års siffror 182 000 kr.
