Laglott när testamente finns till en bröstarvinge
"Om du vill testamentera bort 3/6 till ett av dina barn säger huvudregeln att det barnet har en skyldighet att avräkna detta från sin laglott. Det innebär att det barnet skulle få 3/6 genom testamentet och sedan få dela på 1/6 med sina syskon. Barnets syskon skulle alltså få 1/6 var och sedan en tredjedel var av den sjättedel som blir kvar. Detta gäller dock bara om du inte skrivit i ditt testamente att barnet som ska få ärva 3/6 inte behöver avräkna den delen av arvet på sin laglott. Om du skriver att det barnet inte behöver avräkna vad hen får genom testamentet på sin laglott kommer fördelningen att bli som du angett i din fråga, alltså 1/6 + 1/6 + 4/6. Barnet får då 3/6 genom testamentet och dessutom 1/6 (laglotten) genom vanlig arvsfördelning. Du hittar bestämmelsen som reglerar detta i ärvdabalken 7 kap. 2 §."
https://lawline.se/answers/avrakna-laglott-fran-testamente
Förstår inte detta. Exempel: en person har 100 000 kr
Då är ju laglotten om man har 3 barn på 50 000/3=16 666 kr.
Personen testamenterar bort 50 000 kr till barn A, och skriver inget om att detta inte ska avräknas
Om den sen ska avräkna detta på sin laglott enligt 7:2 ÄB, blir det väl att den bör avräkna 50 000 kr på sin laglott 16 666? Alltså blir det inte att den ska ha ut "något" av sin laglottssumma? Dom andra barnen får då dela på dom 50 000 kr som ej testamenterats till barn A, och får 25 000 var? Eller tänker jag fel? Ska man inte avräkna allt man fått genom testamente på sin laglott?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Huvudregeln inom arvs- och testamentsrätten är att testatorn får disponera över sin egendom hur hen vill efter sin död. Dock finns det som du säger ett laglottskydd, så att bröstarvingar aldrig kan gå lottlösa. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär i praktiken och utifrån ditt exempel, att om kvarlåtenskapen är 100 000 kr, så är detta barnens gemensamma arvslott. Som du skriver så är laglotten hälften, alltså 50 000 kr / 3 = 16 667 kr. Varje barn har rätt till sin laglott om 16 667 kr. Detta innebär att det disponibla beloppet som testatorn får testamentera fritt, är 50 000 kr, halva sin förmögenhet.
I ditt exempel har testatorn valt att testamentera bort 50 000 kr till en av bröstarvingarna, och då är utgångspunkten (om inget annat framgår av testamentet) att denna bröstarvinges laglott ska räkas av (7 kap. 2§ ärvdabalken). Man ska alltså inte få både sin laglott och det som testamenterats. Men de andra arvingarna har fortfarande bara laglig rätt till sin laglott, alltså 16 667 kr.
Detta innebär:
Barn 1 som fått testamente får 50 000 kr
Barn 2 och 3 får 16 667 kr var = 33 333kr tillsammans.
Detta innebär att det kvarstår 16 667 kr av förmögenheten. Vad som händer med denna del löses huvudsakligen genom tolkning av testatorns vilja, men huvudregeln är att återstoden ska delas lika mellan de legala arvingarna (2 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär att 16 667 kr delas på 3 barn och får då vardera 5 555 kr. Detta överensstämmer med svaret som givits tidigare. Det du föreslår är att återstoden ska delas lika mellan de barn som inte fått testamente, vilket inte heller är fel. Det är en tolkningsfråga utifrån testatorns vilja, och kan man utläsa ur testamentet att testatorn vill frångå den legala arvsordningen, så blir ditt svar resultatet av det. Men utgångspunkten är att återstoden ska fördelas mellan alla tre arvingar. Ett testamente som endast avser en del av sin förmögenhet, alltså 50 000 kr av 100 000 kr, kan ju tolkas som att testatorn bara vill att det barnet ska få 50 000kr, men huvudsakligen tolkas det som att testatorn vill att barnet ska få åtminstone 50 000 kr.
Men återigen går det att regleras och tolkas.
Hoppas du har fått svar på din fråga!
Vänligen,
