Köplagen - fråga om (i) vad som utgör ett fel (ii) vad som avses med dolda fel samt (iii) när man har rätt till hävning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom skåpbilen är att betrakta som lös egendom samt att köpet gjorts mellan två privatpersoner blir köplagen (1990:931) (hädanefter ”KöpL”) aktuell att beakta.
Är rosten i husbilen att betrakta som ett ”fel”
Frågan om det föreligger ett fel i köplagens mening utgår i första hand från vad som följer av avtalet (17 § 1 st KöpL). Avtalet kan då ge dig som köpare rätt att göra både högre men även lägre anspråk på skåpbilens kvalité. Ett exempel på ett fall där avtalet kan leda till en högre feltröskel är om den sålts i ”befintligt skick” (jfr 19 § KöpL). Eftersom jag inte fått någon närmare information avseende avtalet blir vi hänvisade till att se till vad du som köpare med fog kan förvänta dig. Om skåpbilen avviker från denna standard föreligger nämligen ett fel (se 17 § 3 st KöpL). Avgörande blir då vad en förnuftig person hade kunnat förvänta sig. Av betydelse blir då bl.a. priset på skåpbilen, dess ålder osv. Generellt sätt borde en köpare av en över 20 år gammal skåpbil - om inte avtalet säger något annat - kunna förvänta sig en viss förekomst av rost. Enbart det faktum att det finns rost i bilen kan då inte utan vidare läggas till grund för att det föreligger ett fel. Av din ärendebeskrivning framgår dock att det varit ”sönderrostat” hela vägen där kåporna suttit. Detta ger mig egentligen ingen närmare ledning avseende hur det påverkat skåpbilens användningsområde. Om vi emellertid utgår från det rört sig om så pass mycket rost att det på ett märkbart sätt försämrat bilens kvalité är det dock sannolikt att skåpbilen avvikit från denna fogstandard.
Är rosten att betrakta som ett ”dolt fel”?
Nedan kommer jag utgå från att rosten i köplagens mening är att betrakta som tt fel. Nästa fråga som behöver utredas är huruvida felet, som du själv skriver, är att betrakta som ett dolt fel. Av 20 § 2 st KöpL stadgas följande ”Har köparen före köpet undersökt varan […], får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.”
Köplagen utgår alltså från att det inte föreligger någon generell undersökningsplikt men att möjligheten att åberopa ett fel i vissa fall kan gå förlorad när man ändå valt att göra en undersökning. Frågan som således behöver besvaras är om du i köplagens mening, vid undersökningen, borde ha märkt felet. Vad en köpare borde ha märkt kan komma att variera beroende på vad man vid den ursprungliga undersökningen anmärker på. Alltså om man vid en ytligare undersökning upptäcker något som indikerar ett fel kan detta göra att du i köplagens mening borde ha upptäckt även sådant som du enbart hade upptäckt vid en mer ingående undersökning; i ett sådant fall förväntas du då göra den mer ingående undersökningen. Bedömningen kan dock komma att bli annorlunda om du får lugnande besked / utfästelser avseende anmärkningen från säljaren (se NJA 1996 s 598). Utifrån din ärendebeskrivning verkar det som att du i samband med din undersökning före köpet inte anmärkte på något men att du däremot vid din senare mer ingående undersökning efter köpet fick indikationer som gav dig skäl undersöka ännu mer ingående. Frågan om du borde märkt felet hänger då på om du redan vid den första undersökningen borde ha undersökt bakom innerväggarna; för isåfall hade du ju sannolikt fått de indikationer som krävdes för att göra en ännu mer ingående undersökning som hade lett till att du upptäckte felet. Så jag tolkar din ärendebeskrivning hade det krävts någon form av avmontering för att se vad som finns bakom innerväggarna. Jag har då svårt att se att du som köpare, förutsatt att du inte fått någon annan uppmanning eller indikation, förväntas göra detta. Det är alltså sannolikt att det rör sig om ett dolt fel.
Har felet reklamerats i tid?
I din fråga framgår det att skåpbilen såldes i vår och i skrivande stund är vi i slutet av sommaren. Enligt 32 § KöpL får du som fel inte åberopa ett fel om du inte meddelat säljaren om felet inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt felet. Vid köp mellan privatperson har i NJA 2008 s 1158 4,5 månader bedömts utgöra skälig tid. Utan närmare information avseende när köpeavtalet träffades och skåpbilen överlämnades blir det dock svårt för mig att besvara om felet reklamerats i rätt tid.
Vilka påföljder kan göras gällande – har du rätt att häva köpet?
Om vi nu kommit fram till att det rör sig om ett fel som du kan åberopa blir frågan vilken påföljd du har rätt att göra gällande. Köplagen bygger på att andra påföljder än hävning, såsom avhjälpande, omleverans och prisavdrag ska komma före hävning. Möjligheterna att häva köpet är då mer begränsade och förutsätter att felet är av väsentlig betydelse samt att säljaren insett eller borde ha insett detta (se 39 § KöpL). För att felet ska anses vara av väsentlig betydelse krävs, något förenklat, att du som köpare fråntagits den huvudsakliga nyttan av avtalet (se prop 1988/89:76 s 134). Troligen kan det bli svårt att hävda att du fråntagits den huvudsakliga nyttan av avtalet om bilen fortfarande går att använda på ett säkert och rimligt sätt.
Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline.
