Kommunalrättsliga frågor
Presidenten i en mc-klubb planerar tillsammans med övriga medlemmar i mc-klubben att anordna en fest. Mc-klubben ansöker hos kommunen om att få hyra kommunens festlokal. Kommunens kultur- och fritidsnämnd fattar dock ett beslut vari nämnden avslår ansökan med hänvisning till den policy som kommunfullmäktige antagit angående lokaluthyrning. Enligt policyn skall nämnden avslå alla ansökningar från mc-klubbar, och organisationer med antidemokratiska idéer. Min fråga är:
a) Har kultur- och fritidsnämnd handlat inom ramen för sin kompetens vad gäller uthyrningen av festlokalen?
b) Är någon eller några speciella grundläggande principer aktuella att diskutera mot bakgrund av hur kultur- och fritidsnämnden har agerat?
c) Till vem skall ett eventuell överklagande ställas, dvs. är det fråga om förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning (kommunalbesvär)?
d) Har Mc-klubben rätt att överklaga det beslut som kultur- och fritidsnämnden har fattat?
e) Vilken eller vilka grunder kan åberopas till stöd för ett eventuellt överklagande?
f) Vilka formkrav ställs på ett eventuellt överklagande och finns det några regler om under hur lång tid beslutet kan överklagas?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga! Jag ska försöka att besvara den så systematiskt som möjligt.
a) Den allmänna kommunala kompetensen regleras i kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. 1 §. I lagrummet anges tre rekvisit som alla måste vara uppfyllda för att angelägenheten ifråga (uthyrningen av festlokal) ska falla inom kompetensen, nämligen att angelägenheten
1) har allmänintresse,
2) har anknytning till kommunens (eller landtingets) område (anknytningskompetens) och
3) inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.
Allmänintresset ska enligt förarbetena bedömas utifrån sådana parametrar som lämplighet, ändamålsenlighet och skälighet. Man kan resonera utifrån huruvida det är lämpligt att kommunen uppmuntrar alkoholförtäring (ifall det är tillåtet) genom att hyra ut festlokaler men jag tror att en sådan argumentation har låg hållbarhet. Eftersom saken, såvitt jag vet, inte prövats är utgången dock oviss.
Förutsatt att lokalen inte återfinns i någon annan kommun än den som det handlar om i frågan kan inte kompetensen ifrågsättas på anknytningsgrunden. Inte heller ankommer det på någon annan att hyra ut lokaler. Min bedömning är alltså att kommunen sannolikt har handlat inom ramen för den kommunala kompetensen i det här fallet.
b) I din fråga har kommunen ställt upp en policy som utesluter vissa organisationer från att hyra festlokalen. Detta kan stå i strid med den s.k. likställighetsprincipen som återfinns i KL 2 kap. 2 § och som stadgar att "kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat." Vad som är sakliga skäl anges inte i lagrummet och en bedömning av detta måste göras i varje enskilt fall.
c) Beslut av kommunala nämnder överklagas som regel enligt KL:s ordning, dvs. laglighetsprövning enligt KL 10 kap. Det bör dock noteras att reglerna om laglighetsprövning är subsidiära till andra föreskrifter om överklagande, vilket framgår av KL 10 kap. 3 §. Om det därför i annan lag eller författning finns särskilda regler om överklagande, gäller dessa istället. Ett exempel på en sådan föreskrift är överklagande av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), se SoL 16 kap. 3 §. I det här fallet finns emellertid inga speciella föreskrifter och det är därför fråga om laglighetsprövning.
d) KL 10 kap. 1 § stadgar att "varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten." De som har rätt att begära laglighetsprövning av det kommunala beslutet är alltså medlemmarna av kommunen ifråga. Vem som är medlem av en kommun regleras i KL 1 kap. 4 §. Lagrummet anger att medlemmarna av en kommun är de som
1) är folkbokförda i kommunen,
2) äger fast egendom i kommunen eller
3) ska betala kommunalskatt där.
Även juridiska personer, såsom föreningar, kan vara medlemmar på någon av de ovan nämnda grunderna. Om mc-klubben därför faller under någon av de ovanstående punkterna är den berättigad att överklaga kommunens beslut.
e) Vad en laglighetsprövning kan grunda sig på anges i KL 10 kap. 8 § p 1-4. Lagrummet stadgar att ett överklagat beslut ska upphävas om
1) det inte har tillkommit i laga ordning,
2) beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,
3) det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
4) beslutet strider mot lag eller annan författning.
Svaret här anknyter till fråga b). Mc-klubben kan anföra att avslagsbeslutet strider mot likställighetsprincipen och att det därför bör upphävas. I så fall torde p 4 aktualiseras.
f) Formkrav för överklagandet återfinns i KL 10 kap. 4 §. Kort och enkelt ska ett överklagande vara skriftligt och innehålla en precisering av det beslut som överklagas samt de grunder (här KL 10 kap. 8 § p 4) som klaganden stöder överklagandet på.
Slutligen är tidsfristen för överklagande tre veckor, med utgångspunkt från den dag det på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla tillkännagavs att protokollet över beslutet justerats, KL 10 kap. 6 § 1 st.
MVH
