Klander av testamente, arvsskifte m.m.

Har tidigare ställt en fråga här: http://lawline.se/answers/vilka-raknas-som-legala-arvingar-vilka-ska-kallas-till-bouppteckningen

Några

Barnet till min morbrors maka är inte adopterad av min morbror. Min morbrors syster står som legal efterarvinge. Han hade inga andra syskon i livet, och deras föräldrar lever ej längre. Men morbror har en efterlevande maka, som såvitt jag vet borde ha fri förfoganderätt. Som jag förstått det kan morbrors syster ärva (hälften av kvarlåtenskapen i det gemensamma boet "morbror + hans fru"), men först efter att hans fru gått bort. Sedan vet man ju inte vem som lever längst förstås, men det är ju en annan sak. Kan ett eventuellt testamente göra att morbrors syster ej får ärva något alls? Något testamente har ej tillkännagivits henne ännu. Om det finns testamente, vinner det i så fall laga kraft först en viss tid efter att systern delgivits info om att testamentet finns? Har hört att testamentet ej gäller förrän 6 mån efter att dödsbodelägare/legala arvingar delgivits testamentet (och dess innehåll). Hänger det samman med att hon - om det finns ett testamente - kan "överklaga" för att jämka testamentet? Finns det någon gräns för hur länge det kan dröja tills hans syster får kallelse till bouppteckning? Bouppteckningen behövde göras om eftersom hon inte blivit kallad. Det är mer än 6 mån sedan morbror gick bort. Hur vet man om arvskiftet efter morbrors och hans systers föräldrar är klart, eller om något efter det arvskiftet finns kvar att reglera?

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Precis som du säger så ärver make/maka enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) med fri förfoganderätt, i detta fallet framför syskon. Den efterlevande makan får dock inte testamentera om den först avlidne makens kvarlåtenskap, detta anges i 3 kap 2 § 1 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). I 3 kap 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) anges även att om den först avlidna makens bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomling lever vid den efterlevande makens död så ska den del som tillhört den först avlidne makens bo tillfalla den som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidne.

Vad gäller testamente så har syskon inte rätt till laglott som bröstarvingar har enligt 7 kap 1 § ÄB (Se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Det går alltså att genom testamente skriva bort syskons rätt till arv. I 13 kap 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1) anges att om en testator inte varit behörig att förordna om sin kvarlåtenskap på sätt som gjorts i testamentet eller om detta inte är upprättat på rätt sätt till sin form, så gäller det inte. Enligt 10 kap 1 § ÄB (Se https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1) upprättas testamente skriftligen med två vittnen, varav testatorn (den som skriver testamentet) ska skriva under testamenteshandlingen då båda vittnena närvarar. Vittnena ska även bestyrka handlingen med sina namn. Vittnena ska också veta om att det är fråga om ett testamente, men de behöver inte veta om vad som står i testamentet. Ett testamente gäller inte heller om det upprättats under påverkan av psykisk störning, enligt 13 kap 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P2S1), eller om någon tvingat testatorn att upprätta testamentet eller fått hen att göra det genom att missbruka oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning, enligt 13 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). Angående delgivningen och jämkning av testamente så ska enligt 14 kap 4 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K14P4S1) testamente delges arvinge genom att det överlämnas till denna i bestyrkt avskrift. Om testatorn förutom make efterlämnar arvingar som anges i 3 kap 2 § ÄB, vilka anges ovan, ska detta även delges dem, dock endast de som vid tiden för delgivning är närmast att ta arv efter testatorn. I detta fallet ska således systern i egenskap av efterarvinge delges testamente om något sådant finns. Om någon arvinge vill göra gällande att testamentet inte är giltigt enligt 13 kap ÄB (på de grunder som anges ovan), så skall han väcka klandertalan inom sex månader efter det att han delgivits testamentet, detta stadgas i 14 kap 5 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1). Delgivning av testamente anges som sagt i 14 kap 4 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K14P4S1). Om någon klandertalan inte väcks inom den tiden så är rätten till talan förlorad. Om klandertalan inte förs under den tiden så måste testamentet alltså respekteras utav arvingen även om detta skulle vara ogiltigt enligt 13 kap. ÄB.

Vad gäller bouppteckningen så ska denna normalt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger den tiden, detta stadgas i 20 kap 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Samtliga dödsbodelägare och även efterarvingar ska kallas i god tid till bouppteckningen, enligt 20 kap 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1). Sedan ska bouppteckningen efter det att den upprättats ges in till Skatteverket enligt 20 kap 8 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P8S1). Om bouppteckningen inte har upprättats på sätt som anges i 20 kap ÄB, exempelvis att samtliga dödsbodelägare/efterarvingar inte kallas i god tid enligt 20 kap 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S), så kan den inte registreras och då får Skatteverket utsätta en tid inom vilken bristen skall avhjälpas, detta stadgas i 20 kap 9 § 3 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P9S3). Så har bouppteckningen inte kunnat registreras av Skatteverket på grund av att systern inte blivit kallad till bouppteckningen, så har förmodligen de gett en tid då de vill att bouppteckning där bristen är avhjälpt, skickas in på nytt.

Arvskifte förrättas av arvingar och testamentstagare enligt 23 kap 1 § ÄB (Se https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1) och mot någon delägares bestridande får skifte inte ske förrän bouppteckning har förrättas och alla kända skulder betalats eller att medel till deras betalning har ställts under särskild vård eller att det har träffats en uppgörelse som innebär att delägaren inte svarar för skulderna, detta anges i 23 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K23P2S1). En arvskifteshandling upprättas vid arvskiftet som skrivs under utav delägarna, enligt 23 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1) Huruvida arvsskifte gjorts efter morbroderns och hans systers föräldrar eller om det finns något kvar att reglera är svårt att svara på, ett sätt att få reda på det är att fråga systern samt se till den arvskifteshandling som upprättades vid arvskiftet.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Carolina BrännmarkRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”