Kan testamente åsidosätta rätten till arv för bröstarvinge och vad händer med efterarvsrätten?
Min farfar och hans fru skrev ett inbördes testamente där det står att vid ena partensbortgång skall den kvarleva de ärva all kvarlåtenskap med full äganderätt. Efter bådas bortgång skall farfars son , alltså min farfar ärva all den egendom som kvarstår. Detta, skrevs 1996.Farfar dör 1974, och min far och farfars fru blir oense om arvet. 1996 skriver farfars fru ett nytt testamente där hon överlåter all kvarlåtenskap till sin brorsdotter. Min far blir alltså helt utan arv som det skrevs om i första testamentet. Är detta juridiskt rätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du ger Lawline förtroendet att besvara din fråga!
Förtydligande
I din fråga skriver du att det inbördes testamentet skrevs 1996 och att din Farfar gick bort 1974. Jag misstänker att det har blivit ett skrivfel i din fråga, dvs. att testamentet skrivits innan din Farfars bortgång, vilket jag kommer utgå ifrån nedan. Förhåller det sig annorlunda, kommentera gärna mitt svar.
Rättslig reglering och tillämpning på detta fallet.
Testamentet din farfars fru skriver 1996 är giltigt i sig då det inte bryter mot ömsesidigheten utan avser sekundosucessionen (vad som händer med pengarna efter hon har avlidit).
Om din far är gemensam bröstarvinge
Ett inbördes testamente är giltigt, men bröstarvingar till den avlidne har enligt 7 kap. 1 § ärvabalken (ÄB) (1958:637) , om ensam bröstarvinge, alltid rätt att få ut minst hälften av sin förälders kvarlåtenskap. Regeln kompliceras dock av att efterlevande make, i fall din far är dina far- och morföräldras gemensamma bröstarvinge, har rätt erhålla den först avlidne makens kvarlåtenskap 3 kap. 1 § ÄB. Jag antar dock utifrån informationen att din far är särkullbarn till din farfar. Tillgångarna är behäftade med fri förfoganderätt, inte full äganderätt, dvs. din far har efterarvsrätt (rätt att få ut din farfars kvotdel av den totala summan din farfars fru erhåller, när hon avlider). Således har din Far rätt till åtminstone hälften av din farfars kvarlåtenskap när den efterlevande maken avlider. Föreskrift om full äganderätt över hela kvarlåtenskapen är inte giltigt när avlidne maken har bröstarvingar.
Om din far är särkullbarn till din farfar
Mer intressant är att din far hade rätt att direkt få ut sin lott om minst hälften av kvarlåtenskapen vid din farfars bortgång enligt 3 kap. 1 § första stycket ÄB om han var ensam särkullbarn till din farfar. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, med undantag för prisbasbeloppsregeln i andra stycket, detta trots testamentet. Vilket beror på att man inte kan testamentera bort bröstarvinges lagstadgade arvslott om minst hälften 7 kap. 1 § ÄB.
Problemet är att begäran om jämkning måste ske inom sex månader från delgivning av testamentet, 7 kap. 3 § ÄB, testamentet är då fortfarande giltigt med jämkas. Såvitt av informationen att utläsa har en sådan begäran inte framställts, och tiden dessvärre löpt ut och rätten förlorats.
Om din far avstått från sitt arv efter sin farfar, får han efterarvsrätt efter honom 3 kap. 9 § ÄB. Den lott som efterlevande make ärver på grund av avståendet ärvs med enbart fri förfoganderätt. Frågan är om ett avstående från att bevaka sin rätt genom begäran om jämkning är detsamma som ett avstående enligt 3 kap. 9 § ÄB. I lagkommentaren står att "det är viktigt att avståendet uttryckligen görs till förmån för den efterlevande maken. Skulle det inte vara formulerat som ett sådant avstående kan efterarvsrätten gå förlorad".
Konklusion
Nej detta har inte gått juridiskt rätt till, men belyser vikten av att agera snabbt inom arvsrätten då ens rätt är beroende av ett aktivt bevakande. Testamenten är oftast inte automatiskt ogiltiga, utan vid fel måste fördelningen angripas i form av begäran om jämkning eller ogiltighetstalan.
Vill du gå vidare med fallet och utröna möjligheter till framgång rekommenderar jag att använda någon av Lawlines betaltjänster https://lawline.se/contact
Hälsningar,
