Kan särkullbarn tvångsförsälja min och min makes bostad om min make går bort? Fråga om särkullbarns rätt till arv före efterlevande make.

2017-09-10 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag och min man är gifta, men har inga gemensamma barn.Vi äger gemensamt 2 fastigheter, 2 bostadsrätter och 1 båt. Vi har förstått att vi inte ärver varandra då vi inte har gemensamma barn och att respektive särkullbarn ska lösas ut till övervärdet. Hur beräknas övervärdet fram? vi planerar att sälja allt utom en fastighet, kan då särkullebarn tvinga fram en försäljning av detta om övervärdet inte kan lösas ut med likvida medel? Dvs. efterlevande make kan tvingas flytta?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!



Arvsreglerna för makar består av en huvudregel och många undantag. Huvudregeln är den regeln som gäller för arvsrätt generellt, dvs att bröstarvingarna, avkomlingarna, till den avlidne ärver först. Denna regel finns i ärvdabalken 2 kap 1 §.



Makarna har gemensamma barn


Det första undantaget till denna regel är ifall den avlidne är gift; då ärver den efterlevande maken innan bröstarvingarna, se ärvdabalken 3 kap. 1 §.

Observera att detta endast gäller när de båda makarna har gemensamma barn. Här aktiveras då reglerna om efterarv, dvs att de gemensamma barnen sen ärver båda sina föräldrar vid den efterlevande makens bortgång.



Makarna har enbart särkullbarn


Om de båda makarna är gifta och har särkullbarn är reglerna lite annorlunda. Utgångspunkten är att den efterlevande maken ärver först, men särkullbarn har en möjlighet att plocka ut sitt arv redan vid detta tillfälle, se ärvdabalken 3 kap. 1 § 2 meningen. Om särkullbarnen däremot avstår från att plocka ut sitt arv direkt vid förälderns död, så har de arvsrätt i den efterlevande makens dödsbo, dvs den make som inte är deras förälder,. Där plockar de ut hälften av kvarlåtenskapen, se ärvdabalken 3 kap. 9 § och 2 §.


Ett exempel kan illustrera detta:

Make A är gift med make B. Make A har sedan tidigare äktenskap barnet X, och make B har sedan tidigare äktenskap barnet Y. När make A dör genomförs en bodelning där summan på boet är 200. Make B tilldelas 100 och dödsboet tilldelas 100, vilket utgör kvarlåtenskapen efter A. Efter detta ska arvet fördelas. Om make As barn X vill ha ut sitt arv direkt så har hen företräde framför make B. Väljer X att avstå från sitt arv till för mån för make B så får X en arvsrätt i make Bs dödsbo. När sedan make B går bort har X och Y lika stor arvsrätt i make Bs dödsbo.



Basbeloppsregeln


Det finns dock en skyddsregel för efterlevande makars arvsrätt ifall de inte får tillräcklig ekonomisk trygghet från bodelningen vid den andra makens bortgång. Denna regel finns i ärvdabalken 3 kap. 1 § 2 st, och innebär att den efterlevande maken, även om särkullbarnen väljer att ta ut hela sitt arv direkt, alltid har rätt att ur den avlidne makes kvarlåtenskap få egendom till ett sånt högt värde att den, tillsammans med egendomen som maken fick vid bodelningen, motsvarar fyra gånger det för tiden gällande prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2017 har beräknats till 44.800 kr. Basbeloppsregeln ser alltså till att efterlevande makar efter bodelningen ska ha tillförsäkrats minst fyra gånger detta belopp, dvs 179.200 kr. Denna regel är tvingande och sätts alltså före särkullbarnens rätt.



Måste efterlevande make flytta om inte kvarlåtenskapen räcker för särkullbarnens arv?


Huvudregeln säger krasst sett ja. Särkullbarnen har rätt till arvet och de har rätt att plocka ut det direkt. Med det sagt finns det ju förstås olika praktiska lösningar för att gå runt problemet om det skulle uppstå. Exempelvis kan ju särkullbarnen få andelar i fastigheten i arv, så att de blir delägare av godset och är tillförsäkrade värdet på det sättet. Ett annat alternativ är att belåna fastigheten för att lösa ut särkullbarnen och samtidigt bo kvar.


Av din fråga att döma verkar det dock som att ni har en del bundet kapital i bostadsrätter och fastigheter bl. a. Troligt är att ni genom en försäljning kan få ut tillräckligt med likvid för att särkullsbarnens arvsanspråk kan tillgodoses utan att de behöver göra anspråk på den sista fastigheten.


En sista möjlighet för att skydda den efterlevande maken är att testamentera bort all kvarlåtenskap till den efterlevande. Särkullbarnen kan då jämka testamentet för att få ut sin laglott, men denna är hälften av den legala arvslotten. Se ärvdabalken 7 kap. 1 § och 3 §.
På detta sätt kan alltså särkullsbarnens arvsanspråk halveras.



Jag hoppas att du fått svar, om än långt och ganska omständigt, på din fråga!
Om det uppstått några oklarheter får du gärna lufta dem i kommentarsfältet nedan, eller ställa en ny fråga.

Lucas Cyrén
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1190)
2021-06-14 Kan efterlevande make vid bodelning välja att behålla sitt giftorättsgods?
2021-06-09 Ska särkullbarn ta del i försäljning av lägenhet efter efterlevande make?
2021-06-08 Hur mycket ska särkullbarn ärva?
2021-05-30 Min make har en son, hur fördelas arvet när min make avlider?

Alla besvarade frågor (93215)