Kan särkullbarn bli arvslös genom testamente?
Hej
Mamman avlider har ett barn och gifter sig med en man och får två gemensamma barn. Det fösta barnet är ej adopterat. Mamman skriver ett inbördes testamente och äktenskapsförord att allt hon äger skall "överlåtas" till mannen. Dör mannen skall de gemensamma barnen ärva, inte det första barnet som mamman hade innan de ingick äktenskap och fick gemensamma barn.
Min fråga är då, kan det s.k särkullsbarnet bli arvlös?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arvslott och laglott
Barn till den avlidne har en laglig rätt till sin laglott. Laglotten är det därför inte möjligt att styra över genom förordnande i ett testamente.
Laglotten utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). I din fråga skriver du att mamman har totalt tre barn. Låt säga att egendomen vid hennes död skulle uppgå till 600 000 kronor, det finns tre bröstarvingar som ska dela på arvet. Detta är eftersom barn till den avlidne utgör första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ÄB
Arvslotten blir i detta fall: 600 000/3 = 200 000
Laglotten som är hälften av arvslotten blir därmed 200 000/2 = 100 000kr.
Dessa 100 000kr har varje barn rätt till. Särkullbarn och barn som är gemensamma med den efterlevande maken har i förhållande till den avlidne samma ställning när det gäller arv. Alla barnen är att betraktas som bröstarvingar och deras laglotter i arvet efter moder är lika stora. Du nämner i frågan att särkullbarnet inte är adopterat. Utfallet i frågan hade inte blivit annorlunda även om barnet varit adopterat.
Särkullbarns arvsrätt
Särkullbarn är barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Dessas arvsrätt går före makens arvsrätt, 3 kap. 1 § 2 mening ÄB Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt vid förälderns dödsfall. Barn som är gemensamma med den efterlevande maken får sin del av arvet först när den efterlevande maken avlider. Efterlevande makes arvsrätt går här före och de gemensamma barnen får nu det man kallar för efterarvsrätt, det vill säga fortfarande rätt till sin del av arvet men först när den efterlevande maken avlider.
Särkullbarn kan välja att avstå från sin rätt att ta del av arvet direkt till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 § ÄB. Om detta görs kommer särkullbarnet få ut sitt arv först när det efterlevande maken avlider.
Testamente som inkräktar på laglott
Om det finns ett testamente som inkräktar särkullbarnets laglott kan hen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, 7 kap. 3 § ÄB. Testamentet blir då ogiltigt i den del som inkräktar på laglotten, resterande del av testamente är fortfarande giltigt.
Om ett testamente inkräktar på laglott för bröstarvinge som inte är särkullbarn och testamentet är till förmån för efterlevande maken har dessa inte rätt att få ut sin laglott förrän den efterlevande maken avlider.
Skillnaden i detta ligger därmed i att särkullbarn som påkallar jämkning av testamente som är till förmån för efterlevande maken har rätt att få ut sin laglott direkt jämfört med andra bröstarvingar som påkallar jämkning kommer inte få ut laglotten förrän vid dödsfallet av den efterlevande maken.
Sammanfattningsvis
Det är inte möjligt att göra en bröstarvinge arvslös genom att upprätta ett inbördes testamente. Dock för att särkullbarnet ska kunna få ut sin laglott krävs det att hen påkallar jämkning.
Vänligen,
