Kan olika höga medlemsavgifter i en ideell förening utgöra diskriminering?
Hej
En fråga mot då barnkonventionen alt diskriminering.
Mitt barn (Pojke född 2009) spelar hockey i en förening, där han (samt övriga samtliga barn) då skall betala en avgift om 2050kr/år i spelaravgift.
Medans då A-laget´s spelare i division 1 alt 2 inte behöver erlägga denna avgift. Dessutom skall alla ungdomslag betala beting och så även A-laget men de har rabatterat beting.
Ungdomslagen skall även sälja varor som föreningen tar central avgift från inkomsten i procent.
Hittar ett ungdomslag sponsor skall föreningen ha (tror det är) 30-40% trots att ungdomslaget ordnat sponsorn.
Är detta enligt lagen där alla barn skall förväntas behandlas under samma förutsättningar, likväl som barnkonventionen.
Kan jag med laglig rätt bestrida att mitt barn skall betala för en föreningsverksamhet när andra barn slipper. Dessutom de som är äldre och faktiskt kan tjäna in lite egna pengar för att de också skall betala avgiften. Tilläggas bör att ekonomin i föreningen inte är på "god fot".
Tacksam för sakligt utlåtande om vad man ev inte infriar i paragrafer etc. om så är fallet i denna sakfråga.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Din son spelar ishockey i en förening och utgångspunkten för den här utredningen kommer att bli att det handlar om en ideell sådan. Såvitt jag förstår har du synpunkter på de olika höga medlemsuttagen och du undrar därför huruvida det är upplägget är förenligt med gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention förvisso är inkorporerad i den nationella rätten och utgör således svensk lag. Men det bör redan här noteras att den främst riktar sig till medlemsstaterna och i mångt och mycket syftar till att stärka det enskilda barnets ställning och rättigheter inom det svenska rättsväsendet. Rättssäkerheten och barnets bästa ska alltid stå i förgrunden i samband med exempelvis vårdnadstvister, migrationsärenden, olika spörsmål kopplade till socialtjänstlagen och annat dylikt. Men på det associationsrättsliga (föreningsrättsliga) området blir barnkonventionen inte tillämplig varför den kommer att lämnas därhän. Däremot kan det möjligen finnas skäl att undersöka diskrimineringslagens (DL) eventuella tillämplighet, trots att min bedömning är att även detta torde föranleda betydande svårigheter för dig och din son, vilket kommer att utvecklas nedan.
Ideella föreningar, vad gäller?
Inledningsvis måste det framhållas att det saknas central civilrättslig lagstiftning på det här området. Det juridiska landskapet för ideella föreningar är i stort sett helt oreglerat varför svaren inte sällan behöver sökas i rättspraxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen). I förekommande fall kan dock vissa analogier göras och vägledning därmed hämtas ur annan lagstiftning och då främst i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Men avsaknaden av regler gör att medlemskapet i en ideell förening i mångt och mycket vilar på avtalsrättslig grund. De i demokratisk ordning antagna stadgarna utgör därför basen för den rättsliga bedömningen och blir att betrakta som en slags överenskommelse medlemmarna emellan. Föreningsstämman utgör organisationens högst beslutade organ och de beslut som fattas i behörig ordning, det vill säga på det sätt som följer av stadgarna och i enlighet med de majoritetskrav som gäller för olika typer av ärenden, är varje medlem skyldighet att respektera. Stadgarna utgör med andra ord inte bara ett avtal medlemmarna sinsemellan utan även ett avtal i förhållande till föreningen som juridisk person. Om det inte finns stöd i stadgarna för upplägget med de olika höga medlemsavgifterna torde den förevarande situationen kunna angripas på stämman.
I föreningslagen, vilken, som påpekades inledningsvis, inte är tillämplig på ideella föreningar gäller följande. En medlem har alltid rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (6 kap. 15 § 1 st. EFL). Så vid förekomsten av meningsskiljaktigheter och i avsaknad av tydliga stadgebestämmelser innebär detta att den aktuella frågan behöver hänskjutas till stämman för votering. För att föreningsstämman ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att ett beslut om ändring av stadgarna i princip fordrar konsensus, det vill säga att det är giltigt endast om samtliga röstberättigade i föreningen är överens. Beslutet blir emellertid även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. På den första stämman räcker då enkel majoritet enligt huvudregeln (se ovan, 6 kap. 33 § 1 st. EFL). Märk väl att årsstämman, förutom att vara det högst beslutande organet, även fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med någon tvingande lagstiftning. I din sons hockeyförening borde viss vägledning kunna hämtas från ovanstående, men återigen, stadgarna kan naturligtvis i hög grad också innehålla avvikande bestämmelser.
Diskriminering, vad gäller?
När det sedan gäller den diskrimineringsrättsliga aspekten kan följande anföras. Diskrimineringslagen tillämpningsområde är i första hand uppkomna situationer i arbetslivet, men lagstiftningen kan även åberopas i vissa föreningsrättsliga sammanhang. Däremot tillämpas den inte generellt på ideella föreningar (jfr 2 kap. 11 § 1 st. DL). Även om diskrimineringslagen hade varit tillämplig förtjänas det att säga att lagstiftaren har uttalat att diskrimineringsförbudet inte är avsett att utgöra ett hinder mot att föreningarna tar ut olika medlemsavgifter för yngre eller äldre medlemmar så länge avgiftens storlek är sakligt motiverad och/eller motsvaras av olika förmåner och servicegrad som kommer olika kategorier av medlemmar till del (se prop. 2007/08:95 s. 237). Vidare krävs inte sällan att en enskild missgynnas i förhållande till en eller flera personer i en jämförbar situation för att diskriminering som fenomen ska aktualiseras. Och som jag förstår det är din son en del av ett större kollektiv av jämnåriga spelare som alla erlägger samma årliga medlemsavgift. Men den nyss anförda argumentationen är egentligen en nullitet (en icke-fråga) eftersom min uppfattning är att diskrimineringslagen inte kan göras gällande mot bakgrund av den ideella föreningens karaktär.
Likhetsprincipen, vad gäller?
I ekonomiska föreningar, exempelvis i bostadsrättsföreningar, brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom den även gäller ideella föreningar. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av föreningens medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.
Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.
Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i bostadsrättsföreningen kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut.
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis är min bedömning att den här frågan behöver överlämnas till nästkommande årsstämma eftersom din sons medlemskap huvudsakligen vilar på avtalsrättslig grund. Den krassa sanningen är att om den här typen av missnöje inte leder till någon som helst förändring, eventuellt för att du inte får gehör bland övriga i föreningen, finns egentligen bara två återstående alternativ. Att vara kvar under rådande omständigheter eller att säga upp medlemskapet och lämna ishockeyföreningen. Det ska även tilläggas att det inom idrottens värld och i många ideella föreningar torde vara ganska vanligt förekommande med olika höga avgifter för olika medlemskategorier.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
