Kan min kreditgivare kräva information om mig och mina transaktioner?
Läste ert inlägg som svar på fråga om bankers ökade krav på information om sina kunder för att förhindra penningtvätt. Jag är helt införstådd med att detta kan behövas men invänder mot att nu vill plötsligt varenda kreditgivare ha samma information, oavsett storleken på belopp/krediter, synnerhet om de är kopplade till en bank.
Mitt bensinkort har nyligen spärrats av kreditgivaren för att de inte har tillräcklig information om mig. Frågan blir ju absurd eftersom kreditbeloppet på kortet är 10.000 kr och dessutom har använts mycket, mycket sparsamt det senaste året.
Jag tycker det är ytterligt integritetskränkande att varenda kredit, hur liten den än är skall användas som skäl för att hämta in ekonomisk information om mig. Dessutom, de hade ju kunnat ta en kreditupplysning på mig för att få information om min ekonomiska status.
Att inte kunna tanka bilen utan att svara på frågor om penningtvätt är löjeväckande och jag har svårt att tro att Finansinspektionen och nyare (?) (EU-)regler mot penningtvätt tvingar kreditgivare att inhämta detaljerad ekonomisk information om sina kunder.
Dessutom, jag har haft kortet i säkert 10 år men nu plötsligt dyker frågan upp, kan det ha att göra med att jag är 67 år och således passerat pensionsåldersgränsen? Misstänkt åldersdiskriminering!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag förstår det har du redan viss kunskap om varför banker, kreditgivare m.fl. har en skyldighet att känna sina kunder, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Ditt bensinkort har för tillfället spärrats av din kreditgivare för att den anser att den inte har tillräcklig information om dig. Du har svårt att tro att Finansinspektionen och nyare EU-regler mot penningtvätt tvingar kreditgivare att inhämta detaljerad ekonomisk information om sina kunder. Du misstänker även att det kan utgöra sig om åldersdiskriminering då frågan dök upp i samband med att du fyllt 67 år.
Penningtvättsregleringen
Enligt svensk rätt finns reglering om penningtvätt m.m. i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen har sitt ursprung i direktiv från EU. När ett direktiv införs i nationell rätt kan det ske genom total harmonisering, frivillig harmonisering och minimiharmonisering. Total harmonisering innebär att samma regel antas inom hela unionen, frivillig harmonisering innebär att det är upp till medlemsländerna att harmonisera och minimiharmonisering innebär att minimistandarder måste antas, men även högre standarder kan införas. Det senaste penningtvättsdirektivet som genomfördes är det fjärde i raden och är ett minimiharmoniseringsdirektiv. Det innebär därmed att det är möjligt för Sverige att införa högre krav än vad direktivet ställer. I utredningen SOU 2016:8 fick utredaren i uppdrag att överväga om det i något fall finns skäl att gå längre än vad de internationella åtagandena kräver. Utgångspunkten var att undersöka om den svenska regleringen varit anpassad för systemets samtliga aktörer. Utredningen hade i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövde vidtas för att ytterligare effektivisera bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren konstaterade att grundprinciperna i det nya direktivet var desamma som i de tidigare, men att den stora skillnaden var att de nya reglerna är mer detaljerade. Utredaren identifierade även tre större ändringar i det senaste direktivet jämfört med de tidigare; en riskbaserad ansats används i högre utsträckning, direktivet utvidgar kretsen av verksamhetsutövare som omfattas av regleringen samt förenklade och skärpta krav på kundkännedom.
Penningtvättslagen ställer, som det förefaller att du är bekant med, krav om kundkännedom. Kravet om kundkännedom framkommer av 3 kap. i penningtvättslagen. En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera risken för bland annat penningtvätt och finansiering av terrorism (3 kap. 1 § penningtvättslagen). Det finns krav om att skaffa kundkännedom dels vid inledandet av relationen, däremot ska det även ske uppföljning. En verksamhetsutövare (t.ex. en bank) ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är tyvärr inte möjligt för mig att ge något besked om varför din kreditgivare valt att spärra ditt konto utan att istället göra en kreditupplysning. Tänkbart kan vara att du t.ex. inte svarat på frågor kreditgivaren ställt till dig. Min rekommendation är att du kontaktar kreditgivaren i ärendet. Av penningtvättslagen framkommer inte exakt vilka uppgifter som ska inhämtas, däremot krav om identifiering, syfte och att det vid hög risk ska det göras särskilt omfattande kontroller.
Kan det utgöra diskriminering?
Bestämmelser om diskriminering finns i diskrimineringslagen. Diskriminering kan bara ske enligt någon av lagens diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 1 § diskrimineringslagen). Det kan utgöra diskriminering om kreditgivaren regelmässigt spärrar kontona för den som fyllt exempelvis 67 år. Då kan det argumenteras för att det utgör direkt diskriminering. Om du tror, eller anser att, du blivit diskriminerad kan du göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Enligt diskrimineringslagen gäller att om den som anser sig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit diskriminerad är det svaranden (kreditgivaren i ditt fall) som ska visa att diskriminering inte skett. Det finns således en bevisbörderegel. Tyvärr kan jag inte göra någon djupare bedömning hur det är i ditt fall. Kan kreditgivaren vid en anmälan däremot visa att spärren av ditt kort beror på tveksamma transaktioner eller att du inte lämnat den information om dig som begärts, då är det sannolikt inte diskriminering. Du kan läsa mer om diskriminering på DO:s hemsida.
Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
