Kan man genom enskild egendom undanhålla tillgång från särkullbarn?
När min pappa gifte om sig och flyttade med sin fru till deras gemensamma hem så skrevs huset som hennes enskilda egendom. Jag tror orsaken till det dels var att han hade fyra barn från tidigare äktenskap och för att undvika att tvingas betala underhåll till alla dessa barn, valde han att inte betala löneskatt och kunde därför inte äga någonting, och dels att man ville säkra hennes arv vid hans bortgång. Nu är han borta och jag undrar om den här manövern för att undanhålla egendomen
från äktenskapets särkullbarn är juridiskt rätt och riktig.
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att din pappa har gift om sig, och i äktenskapsförord skrivit huset som hans nya frus enskilda egendom, och nu undrar du om han kan undanhålla tillgångar på det sättet mot sina egna barn. I svaret på din fråga utgår jag ifrån att din pappas fru också äger fastigheten och står på lagfarten.
Enskild egendom och äganderätt
När man skriver ett äktenskapsförord gör man upp om hur tillgångar ska fördelas i det fall man skiljer sig. I det fall en av makarna går bort, så spelar äktenskapsförordet in när tillgångarna delas upp på vardera parts sida. Det som är den ena partens enskilda tillfaller dock dennes efterarvingar och ingår inte i bodelningen. Det är dock så att det endast är värdet av tillgångarna som flyttas runt med äktenskapsförord, inte själva egendomarna i sig. Detta måste förordnas genom gåvobrev eller testamente.
Alla är fria att göra vad man vill med egendomen som man äger. I ett äktenskap så är utgångspunkten att varje make råder över sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3§ Äktenskapsbalken, ÄktB). Detta innebär att din pappa har rätt att bestämma över sin egen egendom och skriva huset som hans frus enskilda egendom.
Bodelningen
När en gift person går bort ska det göras en bodelning innan arvskifte sker (23 kap. 1§ 2st Ärvdabalken, ÄB). Då tar man upp giftorättsgodset som tillhör både den efterlevande och den avlidna och räknar ihop det (10 kap. 1§ ÄktB). Det som är parternas enskilda egendom ingår inte i bodelningen. Detta innebär att om huset står som din pappas frus enskilda egendom, kommer värdet av huset inte ingå i bodelningen och det kommer då inte delas till din pappas tillgångar. Detta innebär att hans särkullbarn inte får del av värdet på huset. Efterlevande make har också en rätt att begära att bodelning inte ska ske, alltså att vardera maken behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2§ ÄktB). Då får ni särkullbarn dela på er pappas kvarlåtenskap som om bodelning inte skett, men det ändrar inte omständigheterna kring huset. Detta kunde vara en nackdel för er om det är så att hans fru har mer giftorättsgods än vad han hade.
Särkullbarns rätt och det förstärkta laglottsskyddet
Utgångspunkten är att barn inte kan göras arvlösa genom testamente eller gåvor. Barn har alltid rätt att ärv ärva sina föräldrar. När en förälder gift om sig, och sedan går bort, tillfaller dock kvarlåtenskapen den efterlevande maken om de har gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Men har man barn sedan tidigare som inte är gemensamma (särkullbarn) har de rätt att få ut sitt arv direkt utan att vänta på att efterlevande make har gått bort.
Att skriva en egendom som enskild innebär alltså att egendomen inte tas med i bodelningen, och att särkullbarnen inte får del av värdet av den vid arvsskiftet. Dock kan denna "manöver" under vissa omständigheter tolkas som en gåva till sin nya fru för att försöka dölja en förmögenhetsövergång (NJA 1985 s.414). En gåva som syftar att förordna succession (arv) kan likställas med ett testamente (7kap. 4§ ÄB). Detta ska inte kunna göras för att kringgå att barnen ärver, och då aktualiseras det så kallade förstärka laglottsskyddet. Arvingar har alltid rätt till sin laglott (halva din pappas kvarlåtenskap) och ett testamente får inte kränka denna rätt. En sådan gåva kan begäras att den ska gå åter, för att ni ska få ut er laglott.
För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs det dock att er pappa "gett bort egendom", alltså som en gåva utan motprestation, och att givandet har syftat att ordna succession. Detta kan vara en situation då gåvogivaren behåller nyttan av egendomen (bor kvar) tills bortgången, då den sedan tillfaller någon annan.
Har laglotten kränkts?
Er laglott är halva er pappas kvarlåtenskap (hans giftorättsgods efter bodelningen + ev. enskild egendom) (7 kap. 1§ ÄB). För att räkna ut om er laglott har blivit kränkt, lägger man ihop hans kvarlåtenskap + gåvans värde vid hans bortgång (den delen av huset han givit bort) / antalet bröstarvingar (4 här) / 2. Summan man får då är er laglott som ni har rätt till. Om den summan inte kan täckas av hans kvarlåtenskap utan huset, så måste hans fru betala er upp till värdet av er laglott. Ni har dock inte rätt till huset i sig.
Sammanfattningsvis
För att sammanfatta situationen så har din pappa rätt att skriva över huset som enskild egendom till sin fru. När han sedan gick bort innebär detta att värdet av huset inte ska ingå i bodelningen och tillräknas hans arvingar, eftersom bodelning ska göras innan arvskifte sker. Om husets värde då inte ingår i bodelningen, kan värdet inte heller skiftas till hans arvingar.
Att förordna om enskild egendom i äktenskapsförord kan dock enligt praxis liknas med en gåva under vissa omständigheter. En sådan gåva kan liknas med ett testamente om man försökt ordna med sitt arv genom gåvan, och man får inte genom testamente kränka sina barns laglott. Då aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet, och då kan ni begära jämkning upp till det belopp som krävs för att täcka er laglott. Det kan dock vara ganska svårt att föra en sådan talan då reglerna är ganska komplicerade. Men tänk på att även om ni begär jämkning på grund av det förstärkta laglottsskyddet, så innebär inte detta att ni kan göra anspråk på huset i sig om hans fru äger det, endast en del av dess värde.
Observera dock att om ni avser att aktualisera det förstärkta laglottsskyddet måstet ni väcka talan om återbäring inom ett år från bouppteckningen gjordes (7 kap. 4§ 2st ÄB). Annars förlorar ni er rätt.
Om ni är oense om situationen kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten på er ansökan. Läs mer om detta här.
Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som granskar ärendet och som kan företräda dig om det bli aktuellt att åberopa det förstärka laglottsskyddet. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare information. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se.
Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!
Vänligen,
