Kan jag flytta tillbaka till vår gemensamt ägda villa trots att mål om äktenskapsskillnad pågår?

Question

Jag och min man har ansökt om äktenskapskillnad med 6 månaders betänketid och jag har flyttat ut ur vår gemmensamt ägda villa. Den är ute till försäljning men blir inte såld. Jag betalar fortfarande min ägarandel (40% ) av driften och 50% av lånen på huset. Jag har kommit till en ekonomisk punkt där jag inte längre har råd att bekosta mina 2 boenden och måste fundera på att avvecka mitt nya boende. Har jag laglig rätt att flytta tillbaka till vårt gemmensamna hus? Vi har upprättat ett handskrivet bodelningsavtal där det står att vi delar procentuellt på omkostnaderna av huset tills det blir sålt men besittningsrätt står det inget om i avtalet. Ej heller hur länge detta avtal skall gälla. Så har jag laglig rätt att flytta tillbaka?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är äktenskapsbalken (ÄktB) och brottsbalken (BrB)

Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Men inledningsvis, innan din telefonrådgivning äger rum, kan i vart fall följande anföras.

I 14 kap. 7 § 1 st. ÄktB anges att i mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna bestämma vem av makarna som ska ha rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har skett och förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll. Vidare sägs i bestämmelsens andra stycke att domstolen också i ett sådant mål får, för tiden till dess att skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra. 

Men något sådant är det ju inte alls fråga om i förevarande fall och därutöver verkar ni redan ha löst det mesta på egen hand. Ovanpå detta ska framhållas att du, såvitt jag kan bedöma, inte heller på något sätt kan fråntas din rätt att nyttja er gemensamt ägda villa trots att ni ska gå skilda vägar. Generellt kan sägas att det står envar fritt att förfoga över den egendom till vilken man har äganderätt. Om din make skulle hindra dig från detta genom att exempelvis byta lås kan han göra sig skyldig till brott och närmare bestämt brottet egenmäktigt förfarande. I 8 kap. 8 § 1 st. BrB stadgas följande:

Den som, i annat fall än som anges i detta kapitel, olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något, döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt, olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet. För egenmäktigt förfarande döms också den som med våld eller hot om våld hindrar någon annan att utöva sin rätt att hålla kvar eller ta något.

Bestämmelsen om ansvar för egenmäktigt förfarande syftar till att skydda en persons besittning och detta oavsett vilken rätt (äganderätt eller nyttjanderätt) denne har till objektet. Det är till och med det straffbart enligt svensk rätt att ta ifrån en tjuv det stulna godset om det inte sker på bar gärning eller flyende fot. Tagandet ska vara olovligt, vilket följer av lagtexten och det innebär i klartext att ett tyst eller uttryckligt samtycke gör att tagandet inte kommer att betraktas som olovligt. Vidare sägs i 8 kap. 1 § BrB att den som olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet också döms till ansvar. Det senare kan avse när någon obehörigen skiljer någon annan från besittningen till en fastighet eller en del av denna, vilket exempelvis kan ske genom ett utestängande via ett låsbyte. Jämte detta uppställs krav på att besittningsrubbningen måste ha förorsakat skada eller olägenhet för den rättmätige besittaren. Om så inte har skett aktualiseras därmed inget straffansvar.

Det kan också vara så att du, under tiden som ni har bott isär, har varit berättigad till viss ersättning. Se nedan. 

Högsta domstolen (HD) har nämligen uttalat att förordnande om kvarsittningsrätt för ena maken i en bostad som tillhör den andra maken, helt eller delvis, kan medföra skyldighet för den förstnämnda maken att utge ersättning för nyttjandet. I rättsfallet NJA 2006 s. 206, vilket i och för sig gällde sambor, anförde HD att samma principer även bör gälla för makar vad avser skyldighet att betala ersättning för nyttjande av den andra partens bostad från separationen fram till bodelningen, vilket stöds av förarbetena, se prop. 1986/87:1 s. 41 och 102. Det kan alltså förhålla sig på det viset att du istället för att enbart behöva betala pengar i underhåll kan vara berättigad till viss nyttjanderättsersättning av din man. HD har angett som princip att eventuell betalningsfri tid borde begränsas till ett par månader efter separationen eller att det till och med borde vara så att ersättning ska utgå redan samma dag som separationen äger rum, om inte makarna skulle ha enats om annat vill säga. 

Samtidigt har det i senare tillkommen hovrättspraxis gjorts gällande att den part som självmant flyttar från en gemensamt ägd bostadsrätt är betalningsskyldig till den andra kvarboende parten för bostadsrättens kostnader, jfr hovrättsfallet RH 2015:52 som gällde sambor, men domen kan enligt min mening även tillämpas på andra typer av boenden och i samband med en äktenskapsskillnad, dvs. en skilsmässa. Ovanstående innebär att ni kan bli skyldiga att utge ersättning till varandra varför beloppen i ett sådant läge kan behöva kvittas.

Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det som sagt svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal. 

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. 

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 29/8 kl. 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. 

Vänligen,