Kan jag dömas för bedrägeri och vad kan påföljden bli?
Hej!
Jag och min vän var och handlade på Ikea. Det var min vän som handlade och jag hjälpte till att skanna varorna. I stress, skannade jag allt på vagnen men då mycket av sakerna var dubbletter dubbelskannade jag dessa saker. Av misstag har vi missat skanna varor värt 2000 kronor. Vi köpte 14 artiklar och endast 9 kom med på kvittot Jag antog att min vän som skulle betala kollade på skärmen så att allt stämde, och min vän antog att jag skannat allt korrekt.
Vi är nu misstänka för bedrägeri för att ha vilselett Ikea.
Då detta inte alls vart vår mening och i grunden varit dålig kommunikation mellan mig , som skannade, och min vän som kollade på skärmen och betalade.
Hon ville betala för varorna som inte kom med men fick inte.
Jag skulle inte ha några av varorna men hjälpte ändå till att skanna.
Vi undrar nu hur stora chanserna är att vi fälls för detta, och vad påföljderna kan bli. Kommer vi få samma straff eller kan de bedömas olika?
Vi är unga, studerande och en prick kan sätta stora spår i våra karriärer.
Vi hade självklart inte uppsåt att inte betala för alla saker och förklarat detta i förhör.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) när jag besvarar din fråga, lagen innehåller regler om brott och straff.
Vad krävs för att dömas för bedrägeri?
Du skriver att ni är misstänkta för bedrägeri och undrar hur stora chanserna är för att ni ska fällas för detta och vad påföljderna kan bli. För att dömas för bedrägeri krävs att ni lämnat en oriktig uppgift som påverkat resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det inneburit vinning för er och skada för någon annan (9 kap. 1 § 2 st. BrB). I detta fall har ni genom att skanna in för få varor lämnat en oriktig uppgift som gjort att ni betalat mindre än vad ni hade gjort om ni hade skannat in rätt antal varor. Detta har inneburit vinning för din vän (eftersom du skriver att det inte är du som handlat) och därmed skada för Ikea. Den automatiska informationsbehandlingen är i ert fall självscanningskassan. Gällande dig har jag svårt att se att du ska fällas för bedrägeri eftersom alla rekvisit i ditt fall inte är uppfyllda då din handling inte har inneburit vinning för dig eftersom det var din vän som skulle få varorna. Gällande din vän är nog rekvisiten i straffbestämmelsen uppfyllda.
Gärningsmannen måste ha uppsåt
Rekvisiten i straffbestämmelsen
Viktigt att notera dock är att det endast är gärningar som begås uppsåtligen som kan anses utgöra brott om inte annat finns föreskrivet (1 kap. 2 § BrB). Eftersom annat inte är föreskrivet i bestämmelsen om bedrägeri måste gärningsmannen ha uppsåt till gärningen för att hen ska dömas till bedrägeri. Med beaktande av vad du skrivit så har ni inte haft uppsåt till att vilseleda någon eller haft uppsåt till att erhålla vinning och skada någon. Utan uppsåt kan varken du eller hon dömas för bedrägeri. Detta kommer dock att bli en bevisfråga hos rätten och det går aldrig med säkerhet att säga hur en domstol kommer göra den bedömningen.
Likgiltighetsuppsåt är gränsen mellan uppsåt och inte uppsåt
Vi kan dock titta på vad som minst krävs för att någon ska anses ha haft uppsåt till en viss gärning. Man brukar säga att den lägsta graden av uppsåt är likgiltighetsuppsåt. En person anses ha likgiltighetsuppsåt när gärningsmannen (i er situation) har en misstanke om att ha skannat för få varor och accepterat eller godtagit den omständigheten. Detta betyder att domstolen ska försöka fastställa er inställning till omständigheten vid tidpunkten för er gärning. Domstolen kommer bland annat att försöka fastställa hur ni uppfattat sannolikheten för att ni skannat in för få varor. Desto högre uppfattad sannolikhet hos er desto närmare kommer man till likgiltighetsuppsåt. Med andra ord anses ni ha uppsåt om domstolen bedömer att ni misstänkt att ni råkat skanna för få varor och att ni trots det fortsatt med er gärning, dvs. accepterat den risken.
Bevisningen ska innebära att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått brottet
Det ska dessutom vara ställt utom rimligt tvivel att ni har begått gärningen och att det begåtts med uppsåt. Detta är ett högt ställt beviskrav som åklagaren måste uppfylla. Dock kan jag som sagt inte ge dig ett direkt svar på hur rätten kommer att döma i uppsåtsfrågan eftersom varje gärning bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Påföljden för bedrägeri
Påföljden för bedrägeri är fängelse i högst två år. Rätten ska dock fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30 kap. 4 § BrB). Detta innebär att det finns en presumtion mot fängelse, d.v.s att fängelse som utgångspunkt inte ska följa av ett brott. Det finns dock tre punkter som dock kan bryta denna presumtion mot fängelse. Den första punkten är om ni har gjort ett återfall, dvs. begått ett brott innan. Då kommer rätten att titta på hur lång tid som har förflutit mellan brotten samt om det är likartad brottslighet. Den andra punkten är brottet är ett artbrott. Ett artbrott är ett brott som karakteriserats som allmänfarlig vilket därmed motiverat ett strängare straff. detta fall är inte bedrägeri ett artbrott. Den sista punkten är om gärningen har haft ett högt straffvärde. En tumregel är att ett straffvärde på minst ett år är ett högt straffvärde. Straffvärdet i sin tur är ett mått på hur allvarlig ett brott är i relation till andra brott. I detta fall har bedrägeri ett straff på högst 2 år vilket motiverar ett högt straffvärde. Men om det skulle vara så att rätten finner er/någon av er skyldiga till brottet så tror jag därför att det med största sannolikhet att straffet blir böter och villkorlig dom.
Jag hoppas dock att svaret kan ge viss vägledning och om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.
Med vänliga hälsningar,
