FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTTestamente25/02/2022

Kan jag bo kvar i huset när min man dör även fast han har särkullbarn?

Vi är gifta och har skrivit testamente där min man (som är 15 år äldre än mig och som jag jag varit gift mer än över 20 år) testamenterar det han kan till mig.

Han har 3 barn från ett tidigare äktenskap (som han inte har någon kontakt med med).

Finns det något mer vi kan göra för att jag ska kunna bo kvar i huset ifall han går bort före mig? Det är inte så att jag kan bo kvar i huset tills jag dör?

Jag antar att allt delas lika och de ska ha sitt andel direkt? Någon god vilja finns inte hos dem.

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det finns för möjligheter för dig att bo kvar i det hus som din man äger om han går bort före dig, samt hur det blir med arvsrätten för hans barn.

Frågor om arv och testamenten regleras i Ärvdabalken. När din man avlider kommer ni dock först behöva göra en bodelning, vilket regleras i Äktenskapsbalken.

Sammanfattning av nedanstående resonemang

Din mans barn har dessvärre en ovillkorlig rätt till laglotten, men det krävs att de jämkar testamentet för att få ut den. Det bästa ni kan göra är därmed att testamentera allt till dig och hoppas på att de inte begär jämkning. Det andra alternativet är att få bostaden på din lott efter bodelningen, vilket dock beror på hur era tillgångar i övrigt ser ut eller om det annars finns särskilda skäl för att du ska få behålla den.

Bodelning

När en make eller maka dör ska en bodelning göras, vilket framgår av 9 kap. 1 § första stycket ÄktB och 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. En bodelning förutsätter att den egendom ni har är giftorättsgods, vilket den per automatik är såvida ni inte upprättat något äktenskapsförord, 7 kap. 1 § ÄktB. Som huvudregel lägger man vid en bodelning ihop all er gemensamma egendom (inklusive skulder) och delar den sedan på hälften (11 kap. 3 § ÄktB). Denna hälftendel blir sedan vardera andel, 11 kap. 6 § ÄktB.

Efter detta görs en lottläggning, 11 kap. 7 § ÄktB, vilket innebär en fördelning av den egendom ni har. Egendomen ska fördelas i enlighet med era andelar. Beroende på hur era egendomsförhållanden ser ut och värdet på huset, finns det här en möjlighet för er att lägga huset på din lott. Det finns även en regel i 11 kap. 8 § ÄktB som säger att den som bäst behöver makarnas gemensamma bostad har rätt att få denna egendom på sin lott. Det måste dock finnas särskilda skäl för detta vilket som sagt kan vara beroende av egendomsförhållandena i övrigt. Överstiger huset väsentligt era övriga tillgångar kan det vara svårt att lottlägga den på dig eftersom ni båda måste ha samma värde på era andelar. Om ni har möjlighet skulle ni då kunna skifta över viss egendom som till exempel du äger för att jämna ut era andelar, eller att du betalar motsvarande värde i pengar till dödsboet.

Om ni har gjort er egendom till enskild genom äktenskapsförord kan du bortse från denna del. Du kan även bortse från möjligheten att lottlägga huset på dig för det fall du vet med dig att värdet på huset väsentligt överstiger era övriga tillgångar.

Den legala arvsordningen

Den andel som din make får efter bodelning blir hans kvarlåtenskap. Huvudregeln i svensk rätt är att bröstarvingarna, det vill säga, din mans barn, ärver honom när han dör (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta innebär att de tre barn som han har får en 1/3 var, då alla har rätt till lika stor andel, 2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Om det som i ert fall rör sig om särkullbarn, så har de rätt att få ut sitt arv direkt vid sin fars död, enligt 3 kap. 1 § ÄB.

Rätten till laglott

Tyvärr för din del så finns det en viss ovillkorlig rätt för din mans barn att få ut ett arv. Detta kallas för laglott och motsvarar hälften av deras arvslott (7 kap. 1 § ÄB), det vill säga, hälften av den summa de skulle fått ut om du inte stått som testamentstagare. Eftersom din man har tre barn från tidigare äktenskap hade de alltså fått 1/6 vardera av hans kvarlåtenskap. Som tidigare nämnts beror alltså din möjlighet att få huset på hur mycket egendom ni har i övrigt. Om huset är värt mindre än 3/6 av din makes kvarlåtenskap blir då laglotten inte något problem för er.

Värt att observera är dock att laglotten inte utgår per automatik, utan var och en av hans barn måste begära jämkning av testamentet för att få ut sin andel (7 kap. 3 § ÄB). Om ingen av de påkallar det inom sex månader har de förlorat sin rätt.

Testamentering

Den legala ordningen kan sättas ur spel genom testamente, precis som ni gjort. Jag tolkar det som att ni redan upprättat ett testamente, men för säkerhets skull vill jag påminna om de regler som finns i 10 kap. ÄB angående formkraven för ett testamente. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, vilket framgår av 10 kap. 1 § ÄB.

Jag uppfattar det som att du är särskilt oroad över huset. Din man kan välja att testamentera specifikt huset till dig. Detta brukar med juridiska termer kallas för saklegat, vilket i praktiken innebär att man testamenterar viss sak till en specifik person. Om det framförallt är huset som ni är oroade för kan det vara bra att skriva ut att just det ska ärvas av dig. Detta eftersom legat utgår innan kvarlåtenskapen i övrigt fördelas mellan arvingar, 11 kap. 2 § ÄB.

Jag tolkar det dock som att ni helst vill att all din makes egendom ska tillfalla dig. Därför kan ni även kan göra dig till så kallad universell testamentstagare, vilket innebär att du tar platsen som arvinge istället för de legala arvingarna.

Ingen av testamentsalternativen utgör dock någon garanti för att du ska få huset, utan din mans barn kan fortfarande utkräva laglotten.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och om du undrar något mer är du välkommen att återkomma!

Vänligen,

Julia WahlgrenRådgivare
Hittade du inte det du sökte?