Förskott på arv
Hej!
Vi säger att en person som är fader till två barn gett en gåva till barn 1 om 200k . Fadern dör efter ett tag och lämnar ett testamente som säger att båda barnen ska dela lika på arvet efter honom. Gäller testamentet då och ska barnen dela lika på kvarlåtenskapen efter fadern?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag tolkar din fråga som i vilken mån testamentet gäller och hur kvarlåtenskapen kommer att fördelas.
Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).
Testamentet:
Regler om testamente finner du i ärvdabalkens 10 kap. I 10 kap 1 § ÄB anges formkraven för ett testamente.
Testamentet måste:
- Vara skriftligt
- Med två vittnen
- Testatorn (alltså den som utfärdar testamentet) måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande
- Vittnena ska skriva under
- Vittnena ska känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte känna till innehållet
Uppfylls inte samtliga dessa krav är testamentet ogiltigt.
Gåvan:
Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Gåvan kommer alltså att minska barnets arvslott (6 kap 3 § ÄB). Undantaget från huvudregeln är att personliga presenter, som exempelvis gåvor i samband med födelsedag och jul, och levnadskostnader inte räknas som förskott på arv (6 kap 2 § ÄB). Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas.
För att det ska bli lättare att förstå tänkte jag ge ett exempel:
En pappa har två barn, barn A och barn B, och saknar testamente och lämnar kvar 400 000 kr i kvarlåtenskap, alltså den egendomsmassa som ska fördelas mellan arvingarna. Barn A får 100 000 kr under pappans livstid medan barn B inte får några pengar i gåva. Värdet av gåvan vid gåvotillfället kommer att tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap, alltså 400 000 + 100 000 = 500 000 kr. Barnen har rätt till hälften var av kvarlåtenskapen, alltså 250 000 kr var i arvslott. Då barn A redan har fått en gåva, som enligt huvudregeln räknas som förskott på arv, kommer detta förskott at avräknas från dennes arvslott, 250 000 – 100 000 = 150 000 kr. Barn B har däremot inte fått något förskott på arv och har därför rätt till sina 250 000 kr. Pappans kvarlåtenskap på 400 000 kommer alltså att fördelas så att barn A får 150 000 kr och barn B får 250 000 kr (150 000 + 250 000 = 400 000)
(Uträkning enligt 6 kap 5 §)
Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får övriga barn nöja sig med att dela på den behållning som finns i boet. Gåvotagaren har ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6 kap 4 § ÄB).
Reglera förtida arv i gåvobrevet:
Vet man inte om hur föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv. Lagen utgår från att föräldern vill att alla barnen i slutänden ska få lika mycket. Om en förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste denne uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och därmed inte heller beaktas vid ett arvskifte efter föräldern.
Sammanfattat svar:
Om testamentet i ditt fall uppfyller alla formkrav ska barnen ska dela lika på kvarlåtenskapen efter fadern. Om inget gåvobrev finns, som stadgar att de 200 000 kronorna inte ska räknas som förskott på arv kommer dessa pengar att räknas av från gåvotagarens arvslott enligt exemplet ovan. Om det däremot inte finns ett gåvobrev får de två barnen dela lika på det som finns kvar vid faderns död.
Hoppas du blev nöjd med ditt svar!
Med vänliga hälsningar
