Kan ett barn bli "befriat" från sexualundervisning, enligt europadomstolens praxis?

FRÅGA
Hej,Min dotter går i en kommunal skola.Vi är en ortodox kristen familj och trotts att det påstås vara religionsfrihet såsom i hela samhälle som i svensk skola upplever vi annat. Det finns visa moment i undervisningen som motsäger vårt tro och vårt livsåskadning. Det som anses vara synd och oacceptabelt i vår religion framträder som en norm i svensk undervisning. Som exempel kan jag nämna lektioner med sexuell upplysning och lektioner om homosexualitet. Ved ett tillfälle när jag pratade med skolans rektorn och bad om att befria min dotter från vissa undervisningstimmar eller ersätta dem med annan form av undervisning, fick jag avslag med argumentation som att det inte finns någonting att diskutera, att jag bara ska ta emot det som information.Finns det någonting i skollagen som kan hjälpa oss att ersätta vissa timmar av undervissning? T.ex.:Kap. 7 Befrielse19 § En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.Undrar om det finns en rättslig väg vi kan ta för vi inte har fått mänskliga förståelse från rektorn.Med vänliga hälsningar
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Jag tar avstamp i Skollagen (2010:800) för att besvara din fråga. Denna lag, precis som du funnit, innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda (1 kap. 1 § Skollagen). Vidare är kommuner huvudmän för bl.a. grundskolor, som i ert fall (2 kap. 1 § Skollagen). Huvudmannen ska se till att reglerna i skollagen följs.

Centrala regler i Skollagen

En utgångspunkt i utbildningen är att den ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som bl.a. innefattar alla människor lika värde. (1 kap. 5 § Skollagen). Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (1 kap. 5 § 2 stycket). Rektorn har alltså en skyldighet att främja mänskliga rättigheter.

Vidare står i 1 kap. 8 § 2 stycket Skollagen en hänvisning till diskrimineringslagen (2008:567), där det står att reglerna har till syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Läroplan för grundskolan

För varje skolform ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i Skollagen. Läroplanen ska också ange utbildningens värdegrund och uppdrag (1 kap. 11§ Skollagen). Tittar vi i Skolverkets föreskrifter för grundskolan, ser vi att reglerna i Skollagen preciseras. I läroplanen, under rubriken Rektors ansvar, står att rektor har ansvar för skolans resultat och ett särskilt ansvar för att i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden som jämställdhet och sex och samlevnad. Vad omfattar arbetet med sex och samlevnad? "Sex- och samlevnadsfrågor är inte lämpligt att avgränsa och behandla under en temavecka. Istället bör de finnas med kontinuerligt i många ämnen." Detta kan utläsas på sidan 16 i läroplanen. Med det sagt, integreras sexualundervisningen inte endast under ex. biologilektionen, utan finns som en röd tråd genom samtliga ämnen. Denna röda tråd kommer alltså att gälla under hela er dotters utbildning, utan att det går att undvika.

Befrielse från skolplikten

Det kan dock finnas möjlighet att angripa själva sexualundervisningen som delmoment i biologin. Utgångspunkten är i sådant fall befrielse från skolplikten vid synnerliga skäl (7 kap. 19 § Skollagen). Det är rektorn som beslutar om befrielse. (7 kap. 19 § andra stycket.) Vad synnerliga skäl innebär, definieras inte i lagtexten, utan en får söka sig till praxis i första hand.

Religionsfrihet

Det enda relevanta rättsfallet enligt svensk rätt är Kammarättens mål nr 1492-12. Målet handlar om ett par som yrkar på att deras dotter ska befrias från dansmomentet i idrott och hälsa, på grund av att de tillhör den laestadianska rörelsen som motsätter sig dans. De anförde att dans endast utgör ett delmoment i idrotten och att det därför inte är rimligt att deras dotter underkänns om hon inte slutför det momentet. Av särskild rättslig relevans i målet var Europakonventionens artikel 9 om religionsfrihet, som gäller som svensk lag (2 kap. 19 § regeringsformen). Vidare framgår av artikel 2 i tilläggsprotokollet att ingen får förvägras rätten till undervisning. Staten ska respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning som stämmer överens med deras religiösa övertygelse. Kammarrätten fann att momentet dans endast utgör ett delmoment i ämnet idrott och hälsa och inte någon större del av ämnet. Därmed ansåg rätten att Johannas och hennes föräldrars religiösa övertygelse måste ges prioritet.

Europadomstolens praxis

Svensk rätt måste dock tolkas i ljuset av EU-rätten. Europadomstolens praxis får alltså företräde framför svensk praxis. Ett mer preciserat mål i Europadomstolen är Dojan and others v. Germany. Målet är väldigt likt ditt fall och handlar om klagomål från fem gifta par på myndigheters vägran att befria parens barn från obligatorisk sexualundervisning, som påstods utgöra en oproportionerlig begränsning av deras religiösa övertygelser. Europadomstolen avvisade klagomålet och förklarade att det inte fanns tecken på att klasserna och de aktuella verksamheterna hade ifrågasatt föräldrarnas sexuella utbildning av sina barn, baserat på deras religiösa övertygelser. Skolmyndigheterna hade varken uppenbarat en preferens för en viss religion eller tro inom dessa aktiviteter.

Sammanfattningsvis

I och med att ditt fall är snarlikt målet "Dojan and others v. Germany" och svensk rätt samtidigt ska tolkas i enlighet med EU-rätt, kommer ditt fall troligen tolkas detsamma. De aktuella verksamheterna och myndigheterna i Sverige, likt de tyskländska, är neutrala gentemot alla religioner. Därutöver har myndigheterna, verksamheterna och dess personal en skyldighet att främja alla människors lika värde. Rektorn kan alltså med all rätt ge er avslag.

/Vänligen,

Viktoria Tomsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Allmänt om lagar och regler (897)
2021-07-17 Godkännande av läkemedel i EU
2021-07-16 Allmän information om förtal
2021-07-14 Är reglerna om körkortsåterkallelse i samband med brott förenliga med förbudet mot dubbelbestraffning?
2021-07-05 Kan en riksdagsledamot avsättas?

Alla besvarade frågor (94369)