Kan en avliden makes barn göra anspråk på den efterlevandes makens bostad och som var parets gemensamma, trots att det är den senare som köpt bostaden?

2020-07-11 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej. Det är så att min mamma var gift med en man som nyligen gick bort. Hon köpte en lägenhet för sina egna pengarna under deras äktenskap som dom sedan bodde i. Båda har skulder hos kronofogden, mannen har upp emot en halv miljon. Han var förtidspensinär och min mamma är sjukpensionär (psykisk sjuk och har en förvaltare som har hand om ekonomin, finns domstolsbeslut). Nu när mannen gått bort så vill hans tidigare barn (2st) ha lägenheten eller pengar och min mamma har ingen chans har köpa loss dom eller så men jag undrar också om dom har rätt till lägenheten för det är min mamma som köpt den och äger den. Jag vet inte om det finns något testamente men jag tror inte det.Med vänliga hälsningar
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

Din fråga som jag uppfattar den är vilka anspråk din mors avlidne makes barn har på din mors lägenhet. Jag utgår i svaret från att lägenheten du nämnde är en bostadsrätt, då du inte nämner något om att det är en ägarlägenhet (vilket är mycket ovanligare), att hon köpt ett kontrakt på en hyresrätt (vilket inte är lagligt, men ändock förekommer) eller något annat. Jag kommer i svaret också använda mig av exempelsummor, då jag förstås inte vet vad lägenhetens och skuldernas värde är.

Först bodelning, enligt huvudregeln
Det första som ska göras när en av makarna i ett gift par dör är en bodelning (9 kapitlet, 1 §, äktenskapsbalken). Först gås då igenom vilken egendom och vilka skulder vardera maken hade vid tiden för dödsfallet och giftorättsgods separeras från enskild egendom. Enskild egendom är helt kort sådan egendom som på något vis gjorts till enskild genom t. ex. äktenskapsförord eller liknande (7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). Giftorättsgodset är all annan egendom (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Jag utgår här från att ingen av egendomen var enskild. Jag använder här också några påhittade summor för att visa hur det går till. Låt oss säga att din mors bostadsrätt är värd två miljoner och inte var belånad. Mannens skulder uppgick till 500 000 kr och din mors skulder 100 000 kr. Låt säga att din mor också hade 50 000 kr på banken och mannen hade 20 000 kr. Ingen av makarna hade i det här exemplet några tillgångar eller skulder i övrigt. Då görs en bodelning enligt följande:

Vardera makens tillgångar och skulder räknas ihop. Din mors tillgångar blir då 2 000 000 - 100 000 + 50 000 = 1 950 000 kr. Mannens tillgångar blir då 20 000 - 500 000 = -480 000 kr.Makarnas giftorättsgods slås sedan ihop till ett gemensamt bo. Här är regeln att ingen av makarna kan gå in med ett minus i sammanslagningen, så boet i det här fallet blir helt enkelt samma som din mors giftorättsgods, dvs. 1 950 000 kr. Huvudregeln är då att detta delas upp på vardera sidan i bodelningen, dvs. 975 000 kr var.

Efter detta ska sedan arvet fördelas och här behöver då mannens kvarvarande skulder beaktas vilket innebär att 480 000 kr dras från de 975 000 kr som fallit på hans sida. Kvar blir då 975000 - 480000 = 495 000 kr. Mannens barn skulle då enligt huvudregeln i det här exemplet ha rätt att ärva 495 000 kr, fördelat mellan dem. De har också rätt att avstå sitt arv till dess din mor avlider och i så fall får de ut sitt arv då.

Jämkningsregeln till din mors förmån
Det finns dock en viktig regel till, till den efterlevande makens (din mor) förmån. Den innebär att hon kan välja att vid bodelningen låta vardera makens giftorättsgods stanna på respektive sida (12 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). I det här exemplet får det till följd att de 1 950 000 kr stannar på din mors sida och på mannens sida finns inget giftorättsgods kvar sedan skulderna avräknats men däremot kvarstår skulder på 480 000 kr. Då finns det alltså inget arv att fördela mellan mannens barn och de har i övrigt heller inga anspråk på din mors egendom eller tillgångar. Exakt vilka summor bostadsrättens värde är eller skulderna uppgår till spelar ingen roll för möjligheten att använda sig av den här jämkningsregeln. För att regeln ska vara tillämplig krävs dock som sagt att din mor köpt den helt och hållet själv, utan något ekonomiskt tillskott från hennes avlidne make. Om det funnits endast ett mindre tillskott så har mannen blivit delägare till en proportionellt lika stor del som tillskottet utgjorde av hela köpesumman (1 § samäganderättslagen). Är så fallet så ligger bevisbördan på din mor att visa att samägandet inte utgjorde hälften var.

Förvaltaren
Nu skriver du också att din mor har en förvaltare, vilket innebär att beroende på förvaltarskapets omfattning kan det vara förvaltaren som ska begära att giftorättsgodset ska behållas på vardera sidan vid bodelningen. Förvaltarens ska dock alltid handla på det sätt som bäst gagnar den som förvaltarskapet gäller (12 kapitlet 3 § föräldrabalken) och i din mors situation har jag svårt att se att det finns något annat sätt att tolka situationen än att det bästa för din mor är att få ha kvar sin bostad.

Sammanfattningsvis
Utifrån det du berättar tycker jag sammantaget att det låter som att din mor inte behöver bli av med sin bostad. Snarare är det så att mannens barn inte kan räkna med att ärva något överhuvudtaget, så länge som mannens skulder översteg hans tillgångar och din mor eller hennes förvaltare utnyttjar ovan nämnda jämkningsregel. Du bör dock ta reda på vad din mors förvaltares uppdrag omfattar och samråda med förvaltaren för att se vem det är som ska ta beslut och vem det är du behöver stötta eller rådgiva.

Jag hoppas det var svar på din fråga.

Med vänlig hälsning

Isak Bergström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1069)
2020-07-31 Vilken rätt har min makes tidigare barn att få arv?
2020-07-31 Har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott?
2020-07-30 delar min mans barn och vårt gemensamma barn på mitt arv?
2020-07-27 Ärver särkullbarnen före den efterlevande maken?

Alla besvarade frågor (82628)