Kan åtalet läggas ned om jag drar tillbaka min anmälan eller inte närvarar under rättegång?
Hej! Det är så att min föredetta misshandlat mig vid två olika tillfällen, Även hotat med kniv. En förundersökning har börjat och han sitter häktad. Bevisen är väldigt starka då en rättsläkare genomsökt min kropp och skaddorna står i min journal. Nu undrar jag om det är så att jag kan välja att inte medverka längre. Eller om jag kan välja att inte delta i rättegången. Vi var själva båda tillfällerna, så det är bara han och jag som kan berätta vad som hände.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag uppfattar din fråga som att du undrar om åtalet på din f.d. kan läggas ned på grund av att du drar tillbaka din anmälan/inte närvarar under rättegång. Svaret på frågan är kort och koncist att: nej, det kan du inte, eftersom att denna typ av utredning nu sker bortom någons vilja.
Anledningen är att brotten misshandel och olaga hot faller under allmänt åtal. Det innebär att åklagaren har rätt och skyldighet att väcka åtal om hen fått reda på att ett brott skett (20 kap. 2 § rättegångsbalken (RB)). Nästa fråga blir, som du skriver, huruvida åklagaren kan väcka åtal i brist på bevis. Det är en bedömning som åklagaren gör och det kan självfallet bli svårt för åklagare och polis generellt att samla bevis då någon drar tillbaka sin anmälan. Utifrån informationen i din fråga gällande rättsläkarundersökning och intyg, är min bedömning emellertid att bevisen kan anses vara starka i sig. Därutöver: eftersom att din f.d. räknas som en tidigare närstående så kan upprepade fall av misshandel innebära (grov) kvinnofridskränkning. Att du tidigare anmält honom kan då vara något som påvisar att misshandeln varit upprepande.
Vad händer om du (målsägande) inte medverkar under rättegång? Om en målsägande inte kommer till rättegången kan domstolen ställa in huvudförhandlingen (rättegången) och bestämma att den ska genomföras en annan dag. Detta gäller dock bara om domstolen anser att målsäganden bör höras (46 kap 2 § 4 p. rättegångsbalken.) Med andra ord innebär det att domstolen ändå kan påbörja rättegången utan att målsäganden är närvarande om domstolen anser att målsäganden inte behöver höras. Om målsäganden behöver höras men domstolen finner det lämpligt/möjligt att höra målsägande vid ett annat tillfälle kan domstolen också påbörja rättegången (46 kap 3 § rättegångsbalken). Här kan annat bevismaterial bli i fokus istället för förhöret med dig.
Till sist vill jag säga dig att jag förstår att det kan vara svårt att stå fast vid ett sådant beslut du tagit och att du är modig som kommit så långt. Du ska även veta att det finns stöd för brottsoffer - det finns organisationer och myndigheter som kan hjälpa dig och stötta dig under en utredning. Går du in på brottsoffermyndighetens hemsida så kan du hitta till de som finns i din ort. Du har även rätt till målsägandebiträde eftersom brottet har begåtts av någon du haft en relation till. Målsägandebiträdet kan föra din talan under rättegången och vara ett juridiskt såväl som ett mentalt stöd. Återkom gärna om du har någon ytterligare fråga eller om något känns oklart.
Jag sänder dig styrka.
/Vänligen
