Jämkning vid bodelning

2015-08-30 i Bodelning
FRÅGA
Hej!Om A och B är gifta. B har särkullbarn. B dör. A hävdar 12:2. Vad innebär det? Testamente finns på att A skall få allt lösöre. B`s tidigare maka är död. Inget arvsskifte gjordes då.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Mellan gifta par tillämpas äktenskapsbalkens (ÄktB) regler vid bodelning. Det är då 11 kap. ÄktB som tillämpas, och som huvudregel 11:3 ÄktB där det framgår att makars giftorättsgods ska fördelas lika mellan parterna. Vad som är giftorättsgods klargörs i 7 kap. ÄktB.

I 12 kap. ÄktB finns regler om jämkning vid bodelning. Som jag nämnt ovan är huvudregeln vid bodelning att boet skall delas lika mellan makarna. Skulle en sådan delning komma att framstå som oskälig, finns möjlighet till att jämka bodelningen, s k skevdelning. När det gäller fråga om jämkning vid bodelning skall en helhetsbedömning av makarnas förhållanden göras, varvid särskilt skall beaktas äktenskapets längd men även makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt,( se mer utförligt i ett fall från 1998, NJA 1998 s. 467)

Av förarbetena (prop 1986/87:1 s 184f) framgår att jämkningsregeln i 12 kap. i första hand är tänkt att tillämpas på kortvariga äktenskap. Kortvarigt äktenskap förstås som äktenskap som varat upp till fem år och att den tid makarna sammanbott före äktenskapet, som sambos då bör medräknas. Med makarnas ekonomiska förhållande syftas till om giftorättsgodset härrör/ ägs av en av makarna och det därför är en tydlig obalans i makarnas ekonomiska förhållande, t ex en av parterna äger bostaden, de flesta möblerna, bilen, etc.

Av informationen i din fråga framgår dessvärre varken äktenskapets längt och inte heller hur A och Bs ekonomiska situation ser ut, varvid det är svårt att avgöra om jämkningsreglerna kan tillämpas.

Men skulle situationen mellan A och B vara en sådan som jag beskrivit ovan, skulle 12:2 ÄktB kunna tillämpas. Vad den regeln säger är att: Istället för att hälftendela giftorättsgodset kan den efterlevande maken (A) välja att behålla det giftorättsgods som den står som ägare till och därmed slippa att dela detta med Bs arvtagare.

Det som sedemera är testamenterat till A utgör inte giftorättsgods och ska därför inte ingå i bodelningen, se 7:2 ÄktB. Lösöret ska därför tillfalla A. Detta så länge Bs särkullbarn genom det giftorättsgods som B hade vid sin bortgång får ut värdet av den laglott den har rätt till. Låt säga att B vid sin bortgång och efter att bodelningen stått klar inte hade några ekonomiska tillgångar förutom det lösöre som stod testamenterat på A. Då kan särkullbarnet klandra testamentet och kräva sin laglott, vilket är hälften av hans arvslott, se 7:1-3, (7:3 2 st.) ärvdabalken, (ÄB). Vid arv gäller som huvudregel att den efterlevande maken ärver den bortgångne, om det inte finns särkullbarn till den bortgångne maken, se 3:1 ÄB. Säg att det lösöre som var testamenterat på A och som tillhört B var värt 100 000 kr. Arvslotten uppgår till 100 000, och laglotten som särkullbarnet har rätt till utgör då 50 000 kr.

Jag hoppas att du fått svar på de frågor du hade. Har du ytterligare frågor är det bara att du återkommer så ska vi hjälpa dig vidare. Jag kan också rekommendera vår telefonrådgivning där du kan få snabba svar över telefon, 08-533 300 04, samt en av våras samarbetspartners Familjens Jurist som är specialiserade på familjerätt, http://www.familjensjurist.se.

Ha en fortsatt bra dag.

Vänligen,

Anna Pieschl
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bodelning (2650)
2020-10-26 Vad händer om min make går bort före mig när det endast finns särkullbarn i familjen?
2020-10-25 Hur värderas egendom vid bodelning och hur får avtalet se ut?
2020-10-25 Hur delar man tillgångarna i bodelning?
2020-10-24 ogiltigförklara bodelning i efterhand

Alla besvarade frågor (85464)