Jämförelse - sambo och giftermål
en jämförelse mellan att vara sambo respektive att ingå ett äktenskap. på både hur det ingås, vad som gäller under tiden förhållandena består samt vad som händer om det upplöses. Stor Tack
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Till att börja med vill jag säga att jag besvarat frågan generellt; det finns fler regler som hanterar ovanligare situationer inom äktenskapet.
Hur ingår man äktenskap?
Reglerna om att ingå äktenskap finns i Äktenskapsbalkens 2-4:e kapitel. Till att börja med måste man vara myndig för att få ingå äktenskap (2 kap. 1 § äktenskapsbalk). Man får inte heller ingå äktenskap med någon man är släkt med (i rakt upp eller nedstigande led, dvs kusiner kan gifta sig) eller om ena parten redan är gift med någon annan (2 kap. 3-4 § äktenskapsbalk).
När man ska ingå äktenskap kommer en s.k hindersprövning ske. De som vill gifta sig ska begära prövning hos Skatteverket. Paret som begär en hindersprövning ska skriftligen försäkra att de inte är besläktade med varandra (3 kap. 1 § äktenskapsbalk). Om Skatteverket inte finner något hinder mot äktenskapet ska Skatteverket utfärda ett intyg om detta (3 kap. 4 § äktenskapsbalk).
Nu har vi kommit så långt att själva vigseln i kyrkan kan utföras. Till att börja med måste det finnas vittnen under ceremonin; minst två stycken krävs. Under vigseln måste båda parterna närvara och uttryckligen säga ja till äktenskapet. Därefter ska prästen förklara dem makar. Om prästen inte skulle vara behörig att viga är vigseln ogiltig (4 kap. 1 § äktenskapsbalken). Efter att vigseln genomförts måste prästen lämna ett bevis till makarna (4 kap. 7 § äktenskapsbalken). Därefter måste prästen underrätta Skatteverket om vigseln och då kommer Skatteverket kolla upp så att en korrekt hindersprövning har skett (4 kap. 8 § äktenskapsbalken).
Hur blir man sambo?
För att bli sambo krävs ingen typ av registrering eller ceremoni på det sätt som krävs vid ett giftermål. För att man ska vara sambo med någon krävs endast att man stadigvarande ska bo tillsammans i ett parförhållande och ha ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). D.v.s att det måste vara ett par som har ett äktenskapsliknande förhållande. Detta har tidigare definierats som ett par som har sexuell intimitet med varandra. Vidare krävs att man bor där på heltid; har man ett annat boende som en part bor i till och från kan det resultera i att man inte anses vara sambor. Processen för att bli sambo är således mycket smidigare.
Vad gäller under tiden förhållandena består?
Under tiden förhållandena består är det inte några större skillnader mellan att vara sambo och att vara gifta. En praktisk skillnad är förstås att gifta inte måste bo med varandra för att vara gifta; men sambor måste bo ihop för att anses vara sambor.
Andra saker att tänka på är om ett barn kommer till världen. I det fall att de gifta paret får ett barn kommer mannen i förhållandet presumeras vara far till barnet, men är det istället ett sambopar kommer socialtjänsten behöva göra en utredning. Är man i ett samboförhållande bör utredningen dock inte vara särskilt krävande.
Vad händer om äktenskapet upplöses?
Vad som händer när äktenskapet upplöses (dvs när paret går igenom en skilsmässa) kan till en börja se lite olika ut beroende på om skilsmässan är ett gemensamt beslut och om det finns barn inblandade.
Vill båda makarna skiljas kan dem göra det på direkten. MEN om båda makarna vill det så ska de få s.k betänketid innan skilsmässan. Då får man ej skiljas förens betänketiden är över. Om båda makarna vill skiljas men någon av dem bor med (och har vårdnaden över) ett barn som är under 16 år måste betänketid ges innan skilsmässan kan slutföras (5 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om bara en make vill skiljas måste betänketid ges innan skilsmässan (5 kap. 2 § äktenskapsbalken). Betänketiden är 6 månader (5 kap. 3 § äktenskapsbalk).
När skilsmässan godkänts kan ex-paret begära att en bodelning görs. Som gifta är huvudregeln att man delar upp allt 50 % lika vid en bodelning. Undantaget är om man skrivit äktenskapsförord. I praktiken fungerar det på så sätt att man gör en lista på vad både frun och maken äger (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). När man gjort det ser man vad de har för skulder och räknar av den summan mot det motsvarande värdet på listan av ägodelar (11 kap. 2 § äktenskapsbalk). När skuldernas räknats av slår man ihop vad frun och maken äger och därefter delar man lika på allt (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Innebörden blir då att varje part i första hand fysiskt får behålla sina saker och sen får man kompensera varandra ekonomiskt (eller ge bort sina fysiska saker till partnern för att det ska bli rätt) (11 kap. 7 § äktenskapsbalk).
En bodelning behöver inte göras direkt utan har i praxis kunnat göras flera år senare.
Vad händer om samboförhållandet upplöses?
Skillnaden när ett samboförhållande upphör är att ingen process eller betänketid behöver genomföras. Det finns också andra skillnader som har med bodelningen att göra.
När en bodelning ska göras mellan sambor måste den göras inom ett år från det att förhållandet upphörde; det finns alltså ett tidskrav som inte existerar vid giftermål (8 § sambolagen). När bodelningen kommer dessutom inte alla parets tillhörigheter ingå. Endast gemensamma bostad och bohag ingår (3 § sambolagen). För att bostaden ska ingå krävs alltså att man köpte bostad med syfte att båda skulle bo där: flyttar en part in i efterhand ingår ej bostaden i en bodelning. Detsamma gäller bohag (dvs möbler, bestick, hushållsmaskiner/produkter m.m). En till skillnad är att när man ska avräkna parternas skulder görs detta i första hand på deras egen enskilda egendom, inte samboegendomen. På så sätt minskar inte samboegendomen på det sätt som egendomen kan göra vid bodelning efter giftermål. Annars är processerna snarlika.
Hoppas du fick svar på din fråga.
Med vänlig hälsning,
