Jag blev drogad och misstänkt för narkotikabrott, kan jag straffas?

2018-11-08 i Narkotikabrott
FRÅGA
Hej, var i somras på en festival, efteråt gick vi på en nattklubb. Väl därinne misstänker jag att någon lagt något i min dryck. Jag börjar känna mig konstig, illamående mm. Jag och mina vänner bestämmer att gå hem, på vägen stoppas vi av polisen, står och pratar lite om kvällen, jag börjar må sämre, polisen tar mig pt sidan, dom vill jag ska sk testas. Jag får lämna urinprov som visad positivt på amfetamin. Jag är idag misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk,väntar på en kallelse till tingsrätten. Vad kan jag göra? Jag är förtvivlad, är oskyldig och tidigare ostraffad.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag kommer i mitt svar att redogöra för din fråga så specifikt det går. Jag vill dock uppmärksamma dig på att det i slutändan är domstolen som avgör om du döms eller inte. Reglerna om narkotikabrott finns i narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL).

Innehav av narkotika kan ge böter eller fängelse men det krävs uppsåt

Den som innehar eller brukar narkotika kan dömas för narkotikabrott till högst tre års fängelse (1 § NSL). Om brottet anses som ringa döms det istället till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid bedömningen om brottet ska ses som ringa tas det hänsyn bland annat till vilken sorts narkotika det rör sig om, hur farlig den är, samt mängden narkotika (2 § NSL). Att exempelvis bruka narkotika och därav lämna ett positivt urinprov räknas som ringa narkotikabrott.

För att dömas för narkotikabrott krävs det, utöver det positiva urinprovet, att du haft uppsåt till brottet. Uppsåt finns t.ex. om du medvetet valt att bruka narkotikan. Likaledes kan det finnas ett likgiltighetsuppsåt om du druckit en drink i vilken du var medveten om att det kanske kunde finnas narkotika, men inte brydde dig. Har du däremot druckit en drink som någon spetsat, då har du inte haft uppsåt till intaget av narkotika.

Det är åklagaren som ska bevisa både brottet och uppsåtet

Vid en rättegång krävs det att det är bevisat bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig. Det är åklagaren som har en skyldighet att lägga fram bevisning som är så entydig att det inte finns några rimliga alternativ. Beviskravet gäller både bruket och uppsåtet. I ditt fall finns det inget tvivel över att du haft narkotika i blodet. Har det däremot gått till som du beskriver har du inte haft uppsåt till brottet och ska inte dömas för det.

Som jämförelse kan nämnas ett rättsfall från Hovrätten för Övre Norrland (Mål nr B176-17) i vilket en man åtalades för ringa narkotikabrott då han lämnat ett positivt urinprov. Den åtalade mannen berättade för domstolen att han några dagar före urinprovet varit på en fest och då tagit emot en hemmagjord cigarett av en okänd person. Varken cigarettens utformning eller situationen i sig var sådan att han insåg att det fanns en risk att den kunde innehålla cannabis. Enligt hovrätten var omständigheterna i fallet inte sådana att mannen kunde anses ha haft anledning att räkna med att cigaretten han rökt innehöll narkotika och han hade därför inte haft uppsåt till att bruka narkotika. Mannen friades.

Sammanfattningsvis kan du dömas för narkotikabrott om du brukat narkotika och haft uppsåt till bruket. Det är åklagaren som ska bevisa både brottet och uppsåtet. Min rekommendation om du blir åtalad är att du berättar sanningen om det som har hänt. Du har i teorin ingen skyldighet att försvara dig i domstolen, det är åklagaren som ska bevisa att du faktiskt haft uppsåt till intaget.

Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Vänligen,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll