Intrång i upphovsrätten och varumärkesrätten avseende en fåtölj?
Om jag som tapetserare renoverar en fåtölj från en välkänd varumärke, lagar den och syr upp en ny kuddsats, innebär det att jag gör en intrång i upphovsrätt och varumärkesrätt för kuddsatsen måste ju efterlikna originalet men jag har eget material. och sen undrar jag också om jag gör något fel om jag tar en bild på den fåtöljen jag renoverat och marknadsför mitt arbete. Stolen är inte en kopia men efterliknar originalet, å andra sidan hur ska man annars kunna renovera gamla möbler?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Upphovsrätt till brukskonst
Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). Med konstnärligt verk avses bland annat alster av brukskonst. En fåtölj kan därför ha upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skapat fåtöljen kan därför ha upphovsrättsligt skydd om kravet på verkshöjd anses uppfyllt.
En stringhylla ansågs vara upphovsrättsligt skyddad vid tidpunkten för sin tillkomst. När hyllan skapades skilde den sig väsentligt från andra kända hyllor på marknaden (NJA 1962 s. 750). Hyllan skulle troligen inte fått skydd idag eftersom den inte skulle anses originell. Det är möjligt att en sedvanlig fåtölj inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd eftersom det är en alldeles för enkel variation på redan tidigare kända fåtöljer. I så fall kan du inte begå upphovsrättsligt intrång eftersom den inte är skyddad av upphovsrättslagen. Det krävs därför bl.a. att fåtöljens utformning, material eller tillverkningssätt ger uttryck för ett självständigt och originellt verk, för att den ska vara skyddad enligt upphovsrättslagen. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159).
Begränsningar i upphovsrätten
Trots att fåtöljen skulle åtnjuta upphovsrättsligt skydd finns det möjlighet att ändra fåtöljen. Ägaren till ett bruksföremål får ändra föremålet utan upphovsmannens samtycke (26 c § URL). Bestämmelsen finns för att olika objekt ska komma till ändamålsenlig användning. Du får därför ändra fåtöljen utan samtycke från upphovsmannen. Däremot krävs samtycke från upphovsmannen för att göra bearbetningen tillgängligt för allmänheten (om kravet på verkshöjd är uppfyllt). Upphovsmannens ensamrätt gäller även bearbetningar av verket (2 § URL).
Ett nytt och självständigt verk?
Om fåtöljen anses ha upphovsrättsligt skydd blir frågan om ett nytt och självständigt verk uppstår på grund av genomgripande förändringar. Om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk är dennes upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr även 1 § URL). Om ett sådant verket anses ha uppkommit har det nya verket upphovsrätt och därmed ensamrätt (1 § URL och 2 § URL). I ett sådant fall kan fåtöljen användas för ett kommersiellt syfte eftersom du har ensamrätt. För att ett eget skydd ska ha uppkommit måste alltså det som har åstadkommits vara så självständigt och originellt att ett nytt verk har skapats, med hänsyn till det verk som har använts som vägledning. Det äldre verket får inte framträda som det dominerande även i det nya arbetet. I så fall rör det sig bara om en bearbetning. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159). Det borde därför inte krävs särskilt mycket för att ett nytt verk ska skilja sig från originalverket. Fåtöljen kan troligen ha omvandlats i så stor utsträckning att du åstadkommit ett nytt och självständigt verk eftersom du syr upp en ny och egen kuddsats samt använder nytt material. En helhetsbedömning får dock göras i det enskilda fallet.
I ett rättsfall – som dock gällde mönsterregistrering och inte upphovsrätt – var frågan om en snurrfåtöljs utseende väsentligt skiljde sig från en annan. Båda stolarna hade identisk rygg och sits. Det som skiljde fåtöljerna åt var ett annat utförande av armstöd och att ena stolen var utrustad med en s.k. snurrfot i stället för ben. Stolen ansågs väsentligen skilja sig från det redan tidigare kända mönstret (RÅ 1977 Ab 481).
Varumärkesrätt
Ett varumärke är ett kännetecken med funktion att symbolisera de varor och tjänster som varumärkesinnehavaren tillhandahåller i sin näringsverksamhet (1 kap. 4 § VML). Varumärkesskydd uppstår antingen genom registrering eller genom inarbetning (1 kap. 6 § VML och 1 kap. 7 § VML). Den som har varumärkesrätt har ensamrätt att i näringsverksamhet använda ett tecken för dennes varor eller tjänster. När innehavaren har varumärkesrätt får t.ex. ingen annan använda varukännetecken som är identiska med varukännetecknet och som används för varor eller tjänster av samma slag. Detsamma gäller om varukännetecken som liknar kännetecknet på grund av att det finns risk för förväxling (1 kap. 10 § VML).
Formen på en vara måste vara ett tecken som kan särskilja ett företags varor från andras och som kan återges i ett register. Det är endast ett varumärke som markant avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen som har särskiljningsförmåga. Till exempel har Mag-Lite ficklampans form nekats registrering. Inte heller har en sedvanlig tvål kunnat registrerats på grund av bristande särskiljningsförmåga. En rund simpel godis har inte heller kunnat registrerats. Det är därför troligt att en sedvanlig fåtölj sakar särskiljningsförmåga och därför inte är registrerad som ett varumärke. Här hittar du vilka varumärken som är registrerade.
För inarbetning krävs att varumärket här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet (1 kap. 7 § VML). Avgörande är därför hur känd fåtöljen är som en beteckning på varor eller tjänster som en näringsidkare tillhandahåller. En bedömning får göras i det enskilda fallet. Mycket ska till för att få varumärkesskydd för formen på en vara genom bearbetning. Till exempel hade inte Karlssonsklister särskiljningsförmåga men fick det efter konsumenternas uppfattningar efter 50 år.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
