Inskränkningarna i testationsrätten
Hej Jag har en son som jag vill ska ärva allt jag äger och har vid min bortgång.. Kommer han att göra det om jag skriver det i ett testamente? Behöver jag skriva ett testamente alls då jag vill att allt jag har skall gå till honom?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga aktualiserar bestämmelser i ärvdabalken och äktenskapsbalken
Är det möjligt att testamentera all sin egendom till en person?
Ja det kan vara möjligt men det finns flera inskränkningar i testationsrätten som du bör vara medveten om. Testationsfriheten ses som ett utflöde av den privata äganderätten. Men som sagt finns några materiella begränsningar av testators rätt att förordna över sin egendom. Det är då giftorätten, basbeloppsregeln och laglottsrätten som har företräde framför testationsrätten.
Giftorätten
För det första har giftorätten företräde framför testationsrätten. En gift person genom testamente kan endast förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods, även om testator äger giftorättsgods till ett högre värde än sin make. Om testator förordnat över hela sin egendom och det sedan visar sig att en del av den kommer att tillfalla efterlevande make vid bodelning kan testamentet bara verkställas fullt ut om den efterlevande maken begär att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken.
Basbeloppsregeln
För det andra har basbeloppsregeln företräde framför testationsrätten. Den efterlevande makens anspråk enligt basbeloppsregeln kan hindra att ett testamente verkställs enligt 3 kap. 1 § stycke 2 ärvdabalken.
Laglott
För det tredje har varje bröstarvinge alltid rätt att efter begäran få sin laglott, som utgör halva arvslotten. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken utgör laglotten häften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Endast avkomlingar har rätt till laglott, inte make. Man kan inte göra barn arvslösa genom testamente men makar kan göra varandra arvslösa genom testamente.
Laglotten är individuell för varje bröstarvinge. Om testator efterlämnar 4 barn skulle deras resp arvslott bli ¼ var och ens laglott blir således 1/8 var. Om ett av de 4 barnen avlidit före testator som efterlämnat två egna barn är deras laglott 1/16 var.
Då summan av bröstarvingarnas laglotter utgör halva kvarlåtenskapen brukar man säga att den andra halvan utgör testators disponibla kvot. Laglotten utgör ett skydd för arvingarna i de fall testator förfogat över mer än den disponibla kvoten genom testamente.
Jämkning
Laglotten utfaller ej automatiskt utan förutsätter att varje bröstarvinge begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § stycke 1 ärvdabalken.
Preskription: begäran om jämkning ska framföras inom 6 mån från det att bröstarvingen delgivits testamentet enligt 7 kap. 3 § stycke 3 ärvdabalken.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
