Ingår min enskilda egendom i kvarlåtenskapen efter min man?
Hej!
Jag fick en skogsfastighet av mina föräldrar som gåva 2016 som enskild egendom. Kort därefter gav jag min man halva egendomen, också som enskild egendom. När jag gav min man 1/2 fastigheten som enskild egendom, preciserades det inte om det var med äganderätt eller förfoganderätt.
Min man har tre döttrar från ett tidigare äktenskap. Eftersom skogsfastigheten är en släktgård från min familjs sida skulle vi vilja att den genom arv går tillbaka till mina syskonbarn i lika stor omfattning som min mans barn kommer att ärva.
Vår fråga nu är om 50% av min mans enskilda egendom (1/2 skogsfastigheten) ingår i den laglott som särkullsbarn har rätt att kräva? Skogsfastigheten har vi tänkt oss som en pensionsförsäkring som vi ska leva på så länge någon av oss lever. Det vore därför tråkigt om delar av fastighetens värde ska betalas ut i arv medans den andra lever kvar. Efter bådas bortgång vill vi testamentera skogsfastigheten lika mellan särkullsbarn och syskonbarn.
Hoppas jag kunnat förklara vårt problem. Det viktigaste är dock att vi får veta om min mans barn kan kräva att få ut sin laglott även i den enskilda egendomen.
Tacksam för svar! Vi återvänder gärna till er sen för att få hjälp med hur vi skriver våra testamenten och eventuella äktenskapsförord.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I mitt svar kommer jag att utgå från att du fick skogsfastigheten i gåva med det uttryckliga villkoret att detta skulle utgöra din enskilda egendom, liksom att detsamma framgår i gåvobrevet till din make. Jag utgår också från att det inte föreligger något överlåtelseförbud enligt 4:3 3 p. och 4:29 jordabalken (här förkortad JB).
Enskild egendom får främst betydelse vid äktenskapsskillnad
Att egendom är villkorad som enskild innebär framför allt att den inte ingår i en bodelning mellan er som makar, enligt 9–10 kap. äktenskapsbalken (ÄktB). Detta blir aktuellt i händelse av att ni skulle begära äktenskapsskillnad eller att någon av er avlider (med andra ord när "äktenskapet upplöses" enligt dess definition i 1:5 ÄktB). I dessa fall ska makarnas egendom fördelas genom bodelning, med vissa undantag (t.ex. om ni bara skulle ha enskild egendom och ingen begär att få överta bostad eller bohag från den andre så behövs inte någon bodelning genomföras, 9:1 ÄktB). I förhållande till din makes döttrar gör ett villkor om att egendomen ska vara hans enskilda ingen skillnad. Om han avlider så kommer all hans egendom ingå i hans kvarlåtenskap, medan endast hans giftorättsgods ingår i en bodelning (10:1 ÄktB).
Det korta svaret är alltså ja, 50% av skogsfastigheten som numer utgör din makes enskilda egendom ingår i hans kvarlåtenskap, vilket fördelas enligt hans testamente (om ett sådant finns) och enligt ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser. Hans närmsta arvingar utgör hans bröstarvingar (2:1 ÄB), dvs. hans barn, eftersom han inte är gift med barnens mor som i sådant fall hade fått ta arv innan barnen (3:1 ÄB, dock med sk. fri förfoganderätt). Döttrarna har rätt till sin laglott (7:1 ÄB). Detta betyder att hans döttrar, särkullbarnen, kan begära ut sina laglotter i händelse av din makes död, vilket alltså i värsta fall skulle kunna innebära att du måste sälja fastigheten för att kunna betala ut laglotterna.
Med andra ord: att du gav din make 50% av fastigheten med villkoret att den ska utgöra hans enskilda, betyder bara att du som maka eller sambo inte får ta del av den enskilda egendomen när äktenskapet upplöses. Det får ingen betydelse för döttrarnas rätt att ärva honom.
Tänkbara lösningar: ändring av villkor i gåvobrev eller arvsavstående till förmån för efterlevande make
Det finns ett par lösningar på problemet, beroende på vilka omständigheter som föreligger. Om ni är överens om att ni vill ordna era äganderättsliga förhållanden enligt din beskrivning, skulle ni i teorin kunna ändra villkoren i gåvobrevet. Enligt Högsta domstolens (HD) dom, NJA 2000 s. 262, kan en gåvogivare inte ändra villkor som är till förmån för gåvotagaren när gåvan har fullbordats enligt jordabalkens formkrav (givaren kan inte häva villkor som ligger i gåvotagarens intresse). Med andra ord kan du inte ensidigt ändra villkor som enligt gåvobrevet är till förmån för gåvotagaren, dvs. din make, till hans nackdel. Däremot framgår av domen inget förbud mot att ni i samförstånd ändrar villkoren i gåvobrevet.
Har du själv inga egna barn (bröstarvingar), kan du utan hinder testamentera din halva av skogsfastigheten till dina syskonbarn men med det villkoret att din man får en exklusiv nyttjanderätt till dess att han avlider. Särkullbarnen har, som framgått, rätt att ärva direkt vid arvlåtarens död och äger din man halva egendomen har döttrarna rätt till värdet av denna efter en bodelning. Vill du vara helt säker på att få bo kvar på fastigheten om din man skulle avlida, är den allra bästa lösningen i detta fall att du äger hela fastigheten och reglerar nyttjanderätten i ditt testamente (så att han får bo kvar på fastigheten om det istället är du som avlider först).
Exempel (förutsatt att du själv inte har några bröstarvingar): Äger du hela fastigheten kan du testamentera halva egendomen till dina syskonbarn och halva egendomen till din man, eller direkt till hans döttrar (med villkoret att din man behåller nyttjanderätten till fastigheten under hans livstid). Skulle din man avlida innan dig, kan du ju fortfarande testamentera halva fastigheten till hans döttrar. Din man kan inte med giltig verkan reglera sitt testamente som han vill, eftersom döttrarna har rätt att omgående få ut sin laglott, om de begär det (7:3 ÄB).
I ett fall gör det skillnad om ni väljer att gifta er eller ifall ni vill förbli sambor. Sambor ärver som huvudregel inte varandra (3:1 1 st. ÄB motsatsvis), så länge ni inte har reglerat detta i testamente. Är ni gifta, så kan hans döttrar välja att avstå arvet till förmån för efterlevande maka, med andra ord till förmån för dig, till dess att du dör (3:9 ÄB). De tar istället arv efter dig och du är förhindrad att testamentera egendom som ska tillfalla dem till någon annan (3:2 1 st. in fine ÄB). Det kräver som sagt att döttrarna går med på att avstå arvet från din man så länge du är i livet.
Förblir ni sambor måste de avsäga sig arvet helt, dvs. avstå arvet till förmån för dig men inte få något när du sedan avlider, vilket av uppenbara skäl kan göra det svårare att få dem att gå med på en sådan lösning. Är ni gifta, underlättar det alltså för döttrarna att tillfälligt avstå sin rätt till arv.
Med vänlig hälsning,
