Hur ska fördelningen av efterarv ske om efterlevande make mottagit arv efter avlidne makes död
Hej! Behållningen i ett dödsbo består endast av likviden för en förra året försåld fritidsstuga, ca 1,2 milj. Gemensam stuga inköpt 1963. En make avled 1977, efterlevande maka avled 2018. Inga barn. Makan hade inga arvingar men ett testamente med utomstående förmånstagare. Makan hade fått några arv från 1979-1992 om ca 350000.
Nu hävdar utredaren att dessa arv ska avräknas och i praktiken tilldelas testamentsinnehavaren. Men jag anser att dessa pengar inte finns kvar i boet utan är förbrukade sen tidigare. Vi, arvtagare till den först avlidne, hävdar att boet ska delas lika utan hänsyn till paragrafen i ärvdabalken.
Tacksam om vi kan få ett vägledande svar.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När en make dör i ett äktenskap så ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). När en make går bort ärver den andra maken kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) med fri förfoganderätt. Det innebär att maken fritt får förfoga över tillgångarna och spendera dessa hur hen vill, men får alltså inte på något sätt testamentera bort eller på något vis ge bort kvarlåtenskapen i gåva. I ert fall skulle det därför innebär att änkan fick ärva allt efter sin man och fick alltså fritt förfoga över arvet. Nu när hon avlidit har i första hand syskon till den första avlidna maken rätt till så kallat efterarv (enligt 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet beräknas genom en andel av kvarlåtenskapen (en kvot, man kommer fram till kvoten genom att vid bodelningen när första maken avled dividera arvet med den totala summan änkan erhöll (sin andel + makens)) som utgör den del som makan ärvde efter sin make.
Det som sker med arvet nu är att kvoten av det som tillhörde maken ska räknas ut från makans totala kvarlåtenskap och sedan tilldelas till makens arvingar. Alltså ska man ta den procentsatsen som kvoten utgjorde och dra av det från det som finns kvar av änkans dödsbo. Om allting delades lika vid bodelningen är alltså kvoten 50 % och då ska alltså änkans kvarlåtenskap delas 50 % mellan hennes arvingar enligt testamentet och hennes makes.
Att makan haft fått ett arv efter hennes make avlidit spelar ingen roll då man ändå ska dra av kvoten vid hennes död, man kan som huvudregel alltså inte ta hänsyn till att dessa pengar kommit in "extra" då makan haft äganderätt över den egendomen och således kunnat spendera de pengarna hur hon vill. Man får tänka på att om hon skulle spendera hela makens arv så har man som arvinge till maken ingen rätt att klander det heller. Ett undantaget till huvudregeln skulle dock vara om arvet hon mottog på 350 000 kr däremot hade villkoret att det skulle vara enskild egendom och makan sedan köpt något med det så kan den egendomen genom villkor i arvet också vara enskild egendom (enligt 7 kap. 2 § p. 3 och 6 ÄktB). Om hon dock sammanblandade de pengarna med resterande pengar och inte avskild de skulle det innebära att de ÄVEN om det varit villkorat som enskild egendom, har pengarna förlorat sin karaktär av enskild egendom då det inte går att urskilja vilka pengar som är giftorättsgods och vilka som är enskild egendom (exempel på detta kan man se i rättsfallet NJA 1992 s.773).
Sammanfattningsvis så beror det på om pengarna som änkan fick i arv var villkorade som enskild egendom och om hon i så fall har avskilt dessa pengar från resterande. Om det inte varit villkorat eller om hon sammanblandat egendomen ska pengarna räknas som giftorättsgods och alltså ska arvet fördelas enligt kvoten (som då troligen är 50%) mellan hennes arvtagare och er arvingar från den förste avlidne maken. Hon kan nämligen som du säger förverka dessa pengar under sin livstid då hon hade full äganderätt till de.
Om du har följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på isabella.vasiliou@lawline.se så återkommer jag så fort jag kan!
Vänligen,
