Hur räknar man ut särskullbarns efterarvsrätt?
Hej!
Hur räknar men ut vad ett särkullbarn ska ärva efter sin sedan tidigare avlidna mamma, när nu pappan avlidit?
Mamman och pappan var gifta då hon avled. Dottern ärvde ingenting.
Jag var nu gift med särkullbarnets pappa.
Vi hade ett testamente där vi skulle sitta i "orubbat bo".
Min make hade även fråntagit dottern arvet, förutom laglotten.
MVH
Mariana Wargenfjärd Lehikoinen
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.
Jag utgår i mitt svar från att dottern var din makes enda barn. Jag utgår också ifrån att dotterns mor inte hade något testamente. Om hon hade det så kan resultatet bli annorlunda än i min beskrivning nedan.
Regler om arv finns i ärvdabalken.
Dottern har som barn och enda barnet rätt till all sin mors kvarlåtenskap, och som utgångspunkt även sin fars (2 kap. 1 § ärvdabalken)
Du skriver att dottern inte fick något arv när hennes mor dog. Detta beror på att hennes far hade s k makes arvsrätt, och fick ärva allt efter dotterns mor tills vidare. (3 kap. 1 §)
Jag skriver tills vidare, eftersom dottern då fick s k efterarvsrätt efter sin mor.
Efterarvsrätt innebär att dottern har rätt att få ut arvet efter sin mor först nu när hennes far avlidit. Denna delen av hennes fars egendom gäller inte heller testamentet för. Efterarvsrätten ska som utgångspunkt omfatta hälften av hennes fars tillgångar när han avled. Detta är huvudregeln. (3 kap. 2 § första stycket)
Det finns ett undantag till huvudregeln. Andelen kan vara annan än hälften. Dotterns far och hennes mors äktenskap upplöstes nämligen när hennes mor avled. När ett äktenskap upplöses ska bodelning göras. När en bodelning genomförs så räknar man ut makarnas andelar i det gemensamma boet. Om bodelning genomfördes, och makarnas andelar var hälften vardera, dotterns efterarvsandel också vara hälften av sin fars tillgångar nu. Det är dock relativt vanligt att man inte gör en bodelning när en make dör. Då får man försöka att i efterhand beräkna vilken andel makarna skulle fått vid en bodelning vid moderns död. Den andel som skulle ha varit moderns om man genomfört en bodelning vid moderns död, blir då den andel av dotterns fars egendom vid hans dödsfall, som dottern ska ha rätt till i efterarvsrätt. (3 kap. 2 § tredje stycket)
I en bodelning är dock huvudregeln att makarna delar lika på tillgångarna, vilket innebär att den andel man räknar ut enligt min beskrivning ofta blir ungefär hälften ändå, vilket då ger samma resultat som om man använt huvudregeln ovan.
När man räknat ut andelarna så finns även följande två regler att fundera över:
Om det skulle vara så att de tillgångar som hennes far ägde nu då han avled är mindre än då han ärvde sin före detta maka på grund av att han gett bort egendom så kan hans före detta makas andel ska kompenseras för detta vid beräkningen. (3 kap. 3 §)
Om det skulle vara så att de tillgångar som hennes far ägde nu då han avled är större än då han ärvde sin före detta maka på grund av arv, gåvor som han fått, eller på grund av att han arbetat ihop pengar efter hennes död, så kan hans andel kompenseras för detta vid beräkningen. (3 kap 4 §)
När man räknat ut dotterns efterarvsrätt efter sin mor, så kan man av det som är kvar av hennes fars tillgångar räkna ut hennes arv efter sin far. Som särkullbarn kan hon få ut sin laglott. Hennes laglott är hälften av det som är hennes fars kvarlåtenskap, efter att hon fått ut arvet efter sin mor. (7 kap. 1 och 3 §§)
Angående din makes testamente:
På grund av regeln som gör att din make inte kan bestämma över den delen av tillgångarna som är dotterns efterarvsrätt efter sin mor, och dels av regeln om att dottern alltid har rätt att få ut sin laglott, så är det så att formuleringen i testamentet om att du ska få sitta i orubbat bo enbart kan anses som en uttrycklig önskan från din make att du ska få behålla egendomen tillsvidare. Dottern kan med grund av reglerna få ut både arvet efter sin mor, och laglotten efter sin far, trots testamentet. (3 kap. 2 § första stycket och 7 kap. 3 §)
Sammanfattning:
Dottern ska först, som huvudregel, få ut arvet efter sin mor. Detta kallas efterarvsrätt, och ska som huvudregel vara hälften av hennes fars tillgångar när han dog. Beräkningen av vilken andel som ska vara arvet efter hennes mor kan dock vara mer komplicerad än så, som framgår av texten ovan. Detta är i alla fall huvudregeln, och resultatet hamnar ofta i närheten av hälften av hennes fars tillgångar trots att man beräknar andelen med hjälp av de övriga reglerna.
Efter att dottern har fått ut arvet efter sin mor, ska man alltså räkna ut hennes arv efter sin far. Som arv efter sin far har hon alltid minst rätt till sin laglott, d v s hälften av det som är kvar.
Testamentet förändrar inte dotterns möjlighet att få ut arvet efter sin mor, och inte heller dotterns rätt att få ut sin laglott.
Jag förstår om det verkar invecklat eftersom reglerna är lite krångliga och ibland kan leda till orimliga resultat. Jag hoppas att du tycker att du har fått ett svar ändå. Om det är något du undrar över så använd gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.
Vänligen,
