Möjlighet att revidera omfattningen av en umgängesförälders umgänge med sitt barn sedan förälderns sociala förhållanden försämrats?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Inledningsvis: grundpelaren i FN:s barnkonvention, principen om barnets bästa (lagfäst i 6 kap. 2 a § Föräldrabalken, FB, se: https://lagen.nu/1949:381), skall iakttas vid alla åtgärder som rör barn, oavsett de vidtas av offentliga organ; privata välfärdsinstitutioner; administrativa myndigheter etc. Principen innebär att alla åtgärder som rör barn ska utformas med primära hänsyn till barnets vilja, behov och intressen. Varken föräldrar eller andra har härvid några egentliga rättigheter att hävda visavi barnet; i dessa frågor ska barnets bästa vara styrande och alltså komma först, före alla andra behov och intressen som potentiellt görs gällande.
Utformningen av en umgängesförälders umgänge med ett barn som hen inte bor tillsammans med kan fastställas på två sätt: i dom eller genom avtal (6 kap. 15 a § FB) som godkänts av socialnämnden. Båda sätten att arrangera en umgängesförälders umgänge kan komma att revideras; det kan ju givetvis inträffa att det ett tag efter att umgängesfrågan avgjorts visar sig att barnet mår dåligt av det beslutade umgänget. Kanske omständigheterna förändras så att det inte alls längre är lämpligt att umgänget fortsätter i samma form och omfattning som förut. Om barnet ytterst riskerar att fara illa om umgänget fortsätter i den beslutade ordningen måste den beslutade ordningen naturligtvis helt enkelt kunna ändras. Det kan rentav bli fråga om att helt utesluta en förälder från umgänge med barnet – eller i vart fall att skarpt begränsa detsamma. Självklart kan det bli angeläget att hindra en förälder som gör sig skyldig till övergrepp mot någon i familjen, är missbrukare eller psykiskt sjuk eller av någon annan anledning inte längre är lämplig, från att umgås i den utsträckning som bestämts. Du frågar vad socialnämnden kan göra i det här fallet där umgängesföräldern drabbats av ”sociala förändringar till det sämre”, och svaret ges i 6 kap. 15 a §.
Om ni har reglerat det nuvarande umgängesmönstret i ett juridiskt bindande avtal och nu är oense om huruvida umgänget bör inskränkas eller inte, har ni hos Socialnämnden enligt 6 kap. 14 § en rätt att få stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen (2001:453). Det tillhör Socialnämndens viktigaste uppgifter att hjälpa konfliktdrabbade familjer att söka lösa sina problem. Socialnämnden kan med andra ord, genom att försöka få till stånd och assistera vid samarbetssamtal emellan er, verka för att ni träffar en ny uppgörelse (skriftligt avtal) om umgänget som bättre möter barnets behov.
Om emellertid enighet inte kan nås och en ändring i umgängesmönstret måste utverkas genom dom, får talan i en umgängesfråga numera föras inte bara av en förälder utan också av socialnämnden. Det är följaktligen viktigt att nämnden inte tar sin hand från ett vårdnads- eller umgängesärende bara därför att frågan om vårdnaden respektive umgänget en gång har avgjorts. Innan socialnämnden väcker talan bör den emellertid verka för, som redogjorts för ovan, att föräldrarna kommer överens om en förändring av umgänget, alternativt att någon av föräldrarna väcker talan i domstol. Först om ingen av föräldrarna agerar, bör nämnden överväga att ensam väcka talan i umgängesfrågan.
Jag föreslår följaktligen att du vänder dig till socialnämnden i din kommun. Med socialnämndens hjälp hoppas jag att du och umgängesföräldern kommer kunna få till stånd en ändring i umgänget som bättre tillgodoser barnets behov under de nya omständigheterna. Jag önskar er lycka till!
Vänligen
