Hur påverkas en makes arvsrätt av särkullbarn?
Gifta med särkullbarn. Inget äktenskapsförord eller testamente skrivet. Vid dödsfall hur fördelas tillgångarna efter bouppteckning- bodelning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline!
Jag tolkar din fråga som hur kvarlåtenskapen fördelas om en av parterna i äktenskapet dör och båda parterna endast har barn utanför äktenskapet.
Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB).
Makes arvsrätt:
Enligt 2 kap 1 § ÄB utgör arvlåtarens, alltså den avlidnes, barn den första arvsklassen. Efterlevande make ärver före gemensamma barn. Särkullbarn (barn utanför äktenskapet) har dock rätt att få ut sin del av arvet genast vid sin förälders död. De behöver inte vänta tills den andra maken eller makan dör, till skillnad från gemensamma barn, 3 kap 1 § ÄB.
Exempel 1: För att förenkla svaret så säger vi att den avlidne maken kallas A och den efterlevande maken kallas B. A har ett särkullsbarn, C. Först görs en bodelning där giftorättsgodset delas lika efter avdrag för skulder. Det som hamnar på A:s sida i bodelningen går sedan direkt till hans särkullbarn C, eftersom särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast. B ärver alltså ingenting från A, trots att de var gifta.
Detta kan förstås ändras, se nedan.
Testamente:
Makes arvsrätt kan dels ändras med hjälp av ett testamente.
Särkullsbarn avstår från sin rätt:
Särkullbarn kan även välja att avstå sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder, 3 kap 9 § ÄB. Den efterlevande maken får då arvet med fri förfoganderätt innebär att kvarlåtenskapen får spenderas fritt av den efterlevande maken med inskränkningen att denne inte får testamentera bort den (3 kap 2 § ÄB) eller ge bort det gåva (3 kap 3 § ÄB).
Exempel 2 från lagen.nu: A och B är gifta. A har ett särkullbarn, C. B har också ett särkullbarn, D. A och B har inga gemensamma barn och inga testamenten. När A dör är boet värt 100. Bodelningen ger B 50 med full äganderätt och C 50. C väljer att inte ta ut sitt arv direkt, till förmån för B som då har A:s 50 med fri förfoganderätt. När B sedan dör är boet värt 120. Boet ska då delas mellan C och D enligt 2 § vilket resulterar i att C får 60 och D får 60 (så länge inte något av undantagen i 3 kap. blir aktuella, givetvis).
Basbeloppsregeln:
Före testamente och eventuella särkullbarn finns en rätt för den efterlevande maken att, om möjligt, få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (den s.k. basbeloppsregeln). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom, 3 kap 1 § ÄB. Skulle ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte få ut sin arvslott får särkullbarnet efterarvsrätt enligt 3 kap 2 § ÄB, i enlighet med exempel 2 (se ovan).
Sammanfattning:
Utan ett testamente ärver efterlevande maken ingenting som huvudregel, om det inte är så att maken har rätt till ersättning enligt basbeloppsregeln. Särkullbarnet kan även skjuta upp sin rätt till förmån för den efterlevande maken.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
