Hur mycket ska särkullbarnet få i arv?
Make avlider, efterlämnar maka , två bröstarvingar och 1 särkullbarn inget testamente
Kvarlåtenskap 1 miljon
Vad får särkullbarnet ?
Vår beräkning
Maka gg 500 tkr
Arvslotten 500 tkr varav makan ärver 250 tkr, särkullbarnet får laglotten dvs 83 tkr
Stämmer detta ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Som jag förstår det, har en person avlidit och efterlämnat en efterlevande maka, två bröstarvingar och ett särkullbarn. Det finns inget testamente. Hans kvarlåtenskap är 1 miljon kr. Du vill veta hur mycket särkullbarnet ska få av arvet. Detta aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).
Vid dödsfall
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap 2 § ÄktB eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.
Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap 1 § ÄB. Dvs att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.
Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB.
Arvsfördelning
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn (dvs barn som inte är gemensamt) tillhör den första arvsklassen, 2 kap 1 § ÄB.
Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap 3 § ÄB. En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva.
Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.
Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.
Skillnaden mellan arvslott och laglott
Arvslotten är den del av den avlidnes tillgångar som lagen säger ska tillfalla den avlidnes arvingar. Om ett testamente saknas är bröstarvingarnas arvslott 100 procent av det värde som finns i dödsboet, det vill säga allt det som den avlidne efterlämnar. Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Det är hälften av arvslotten och det har bröstarvingarna rätt till även om den avlidnes kvarlåtenskap testamenterats.
Ditt fall
Det framgår inte av omständigheterna om bodelning redan gjorts. Jag utgår från att bodelning redan gjort i.o.m. att du säger "kvarlåtenskap".
Bröstarvingar ska som huvudregel ärva en lika stor andel/kvot av kvarlåtenskapen. Särkullbarnet har rätt att få ut sin andel/kvot innan den efterlevande maken. Detta innebär att kvarlåtenskapen, d.v.s. en miljon kronor, ska delas in i tre. Barnen ska således ärva 1/3 var. Den efterlevande maken ska ärva 2/3 (som tillhör de gemensamma barnen) eftersom den ärva innan de. Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt, d.v.s. 1/3 alltså ca 333 000 kr.
Har bodelning inte gjorts, ska det göras men det är inte kvarlåtenskapen som ska delas in i hälften. Det är, som jag redovisade för ovanför, tillgångarna som ska läggas samman, skulder ska dras av. Vidare ska giftorättsgodset från båda makar läggas ihop och delas i två o.s.v. Den avlidnes del är vad som blir hens kvarlåtenskap och det är vad hens barn ska ärva (inte hans efterlevande maka, denne ärver de gemensamma barnens del).
Jag hoppas att detta vad till hjälp och återkom gärna med fler frågor.
Vänligen,
