FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTSärkullbarn15/05/2018

Hur mycket ska särkullbarn få av arv efter att efterlevande make avlidit?

Hej! Min far dog för 14 år sedan och nu har även min mor gått bort. Vi är 3 barn, varav ett är särkullsbarn på min fars sida. När min far gick bort understeg boets värde prisbasbeloppet och min mor fick fritt förforga över vår halvbrors del.

Nu skall vi skifta arvet och har svårt att veta hur vi skall fördela boet efter min mor som nu uppgår till 595 000 efter försäljning av en bostadsrätt. Skall arvet delas i 3 lika delar eller skall vår halvbror först ha 50% av boet, den del som min mor fritt förfoga över?

Tack på förhand Kristina

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Arv och testamente regleras i ärvdabalken (1958:637) (ÄB).

I det fall någon avlider och arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 ÄB. Särkullbarn har dock alltid rätt att omedelbart få ut sin arvslott. Jag förstår det som att särkullbarnet i detta fall inte begärde att få sin arvslott, utan att den överläts till den efterlevande (din mor).

När din mor ärvde sin make, så ärvde hon den del som särkullbarnet avstod ifrån med fri förfogande rätt och resterande del (alltså resterande del av arvet) med full äganderätt. Full äganderätt medförde att hon fritt kunde disponera över den egendomen, emedan fri förfoganderätt medförde att hon kunde förfoga över egendomen, men inte genom testamente.

Särkullbarnet som avstod sin rätt till förmån för er mor har i, eftersom din mor avlidit, rätt till efterarv från din mors förmögenhetsmassa (3 kap. 9 § ärvdabalken), alltså arvet efter dennes (er) far. Särkullbarnet har rätt till en viss del av den efterlevandes egendom och delen beräknas i kvotdelar. Hur detta går till beskrivs i 3 kap. 2 § ÄB. Jag illustrerar detta med nedanstående exempel.

Anta att det efter en avliden make finns sammanlagt giftorättsgods (den egendomsom tillhör den ena maken, vid bodelningläggs båda makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits ifrån delas värdet sedan lika mellan makarna) om 1 000 000 och efterlevande make genom bodelning erhåller 500 000 kronor och resterande 500 000 genom arv med fri förfoganderätt eftersom ett särkullbarn avstått från sin rätt. Notera att det är den del som särkullbarnet avstår som används i beräkningen, alltså den del som den efterlevande erhöll med fri förfoganderätt. Efterlevande make erhåller alltså sammanlagt 1 000 000 kronor – hälften genom bodelning och hälften genom arv. Kvotdelen beräknas på följande sätt 500 000/1 000 000 (återigen, det är arvslotten som särkullbarnet avstått/efterlevande makes totala förmögenhetsmassa) = 0,5 = 50 %. I detta fall blir alltså särkullbarnets kvotdel 50 % av efterlevande makes förmögenhetsmassa. Detta eftersom det endast fanns två arvtagare (särkullbarnet och din mor) vid den först avlidnes bortgång. Antag sedan att efterlevande make förvaltat förmögenheten så att den vid dennes frånfälle har ett värde av 1 200 000 kronor (alltså en ökning med 200 000 kronor). Då har särkullbarnet rätt till 1 200 000 x 0,5 (kvotdelen) = 600 000 kronor.

Resterande del får bröstarvingarna dela lika på ifall det inte finns något testamente.

För att kunna besvara frågan avseende hur mycket särkullbarnet exakt ska tilldelas, måste man alltså veta hur mycket denne avstod från vid den första makens bortgång, samt hur stor del det beloppet utgjorde av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid det tillfället.

Återkom gärna med de beloppen så kan jag bistå er med att räkna ut hur stor del av de 595 000 SEK särkullbarnet i detta fall ska tilldelas.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Vänligen

Pontus SchenkelRådgivare